# ID: svediakorp-gov420339
# author: Goebbels (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 562
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Denna debatt handlar om mänsklighetens viktigaste frågor: vad är liv?
Hur skall man greppa den oundgängliga rörelse mot döden som kännetecknar alla existenser?
Att överföra liv - kan det inte vara evolutionens djupaste innebörd, den enda moraliska lagen i en natur som i övrigt är okänslig för våra moraliska uppfattningar?
Livet är otvetydigt en process.
Det är fåfängt att vilja fastställa livets början.
För somliga börjar livet med att en sädescell slås samman med ett ägg.
Men varje sädescell lever, även om de är miljarder som rör sig i onödan.
Ett obefruktat ägg upphör att leva.
Embryot, som delar sig i två, sedan i fyra, åtta, sexton och ännu fler celler, är det levandes process.
Fram till den fjärde dagen är varje cell totipotent och innesluter all genetisk information om en potentiell mänsklig varelse.
Men för att bli till denna människa måste embryot få fäste i en livmoder och utvecklas där under flera månader.
Ett embryo är dock inte som vilket material som helst.
Skälen att offra det måste vara högre stående.
Våra samhällen godtar i allmänhet abort för en moders fysiska och psykiska hälsa.
Kan inte denna etik om det minst onda tillämpas på övertaliga embryon, för vilka det inte längre finns en föräldraplan?
Vore det inte bättre att använda dessa embryon för seriös forskning, i stället för att förstöra dem?
Reproduktiv kloning har inga försvarare i parlamentet.
Men de möjligheter som öppnas med terapeutisk kloning förtjänar att omfattas av en väl reglerad grundforskning.
Vårt samhälle godtar seriös medicinsk forskning på foster, barn, vuxna och lik.
Varför skulle bara embryot ha en särskild status?
Jag förordar vetenskapen, rätten att få veta mer.
Jag förordar en offentlig finansiering av denna nödvändiga forskning.
Det vore oansvarigt att enbart överlåta den till marknaden.
Det är inte säkert att all forskning ger resultat.
Man måste ge stöd åt alla seriösa vägar.
Detta gäller forskning på vuxna stamceller liksom på människokroppens 216 olika celler.
Endast ett tjugotal är pluripotenta.
Man får inte försumma forskningen på embryonala stamceller.
De är av naturen pluripotenta och kan hjälpa till när det gäller att återskapa alla de vävnader som den mänskliga kroppen består av.
Jag är övertygad om att den genetiska vetenskapen kommer att gå framåt, med eller utan Europa, men jag hoppas att Europa inte kommer att halka efter i denna utveckling.
Jag respekterar de kolleger som tvivlar, som ser fler risker än förhoppningar.
Däremot godtar jag inte att man utnyttjar det nödvändiga försvaret av den mänskliga värdigheten som en sorts stridsklubba, i syfte att få dem att tiga som inte vill begränsa all mänsklig värdighet till en uppsättning celler.
Vari kvarstår värdigheten för dem som lider de mest fruktansvärda kval innan de avlider, de som försjunker i sjukdom och demens?
Kan man verkligen koncentrera sig på att försvara det gryende livet när det liv som finns alltför ofta försummas, nonchaleras och förtrycks?
Att söka nya terapier mot grymma sjukdomar, mot genetiska anlag, eller ännu värre, genetiska förutbestämmelser, vore inte det ett sant försvar av den mänskliga värdigheten?
