# ID: svediakorp-gov420289
# author: Cashman (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 244
# sentences: 6
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
För det första, bör vi snabbt skapa starkare band med Egypten, under antagande att obesvarade frågor och justitiemord kommer att försvinna och lösa sig av sig själva, innan vi har stoppat och noga granskat exakt vad det är som försiggår i landet, dvs. det sätt på vilket man behandlar sina medborgare: fallen som rör brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna, de 52 männen som fördes till domstol p.g.a. sin homosexualitet, därför att Egypten ville " försvara ordningen och sina nationella värderingar ", domen mot 23 av dessa män, förtrycket av kristna av muslimska fundamentalister, som förblivit ostraffade, fallet med Dr Saad El-din Ibrahim och andra intellektuella som fängslats därför att de använt medel som vi, Europeiska unionen, gav dem.
Korrespondensen med talmannen i den egyptiska folkförsamlingen och med ambassadören i Bryssel, verkade dessutom bara understryka Egyptens självbelåtenhet i denna fråga och dess iver att blanda bort korten och göra bortförklaringar när det rör dessa frågor.
Tolererar parlamentet brott mot rätten till en rättvis prövning, åsiktsfriheten och föreningsrätten, vare sig den är social, politisk, religiös eller sexuell?
Detta blir vårt budskap om vi bortförklarar frågan om de mänskliga rättigheterna.
Vi måste sända ut ett tydligt budskap om att sådana flagranta brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna inte kan, inte får och inte kommer att tolereras av Europeiska gemenskapen.
