# ID: svediakorp-gov420282
# author: Martin, Hugues (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 792
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, herr kommissionär!
Jag tackar er för att ni är här.
Jag har fått nöjet och äran att utses till föredragande för associeringsavtalet mellan unionen, medlemsstaterna och arabiska republiken Egypten.
Det är ett nöje och en ära, med vetskap om betydelsen av avtalet för såväl unionen som Egypten, eftersom jag tycker det är så balanserat och rättvist för båda parter.
Arabrepubliken Egypten är det mest befolkade landet i arabvärlden, med över 66 miljoner invånare.
Egypten har en vågmästarroll ur geopolitisk synpunkt och spelar en huvudroll.
Egypten var det första landet som upprättade diplomatiska förbindelser med Israel.
Sedan dess har landet en dämpande roll i regionen.
Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Egypten är gamla.
Det första samarbetsavtalet är från 1972.
Vi får inte glömma att unionen är Egyptens största handelspartner.
Egypten är också en stor mottagare av bistånd från unionen: 686 miljoner euro har betalats ut enligt Meda I mellan 1996 och 1999.
Det betänkande som intresserar oss är av en s.k. ny generation.
Det syftar grundläggande till att bidra till fred och säkerhet i området och till att främja förbindelserna inom handel och ekonomi mellan Egypten och Europeiska unionen, liksom mellan Egypten och dess partner i Medelhavsområdet.
Förslaget till avtal bygger på respekt för de demokratiska principerna och de grundläggande mänskliga rättigheterna och är särskilt inriktat på följande stora aspekter: att upprätta ett frihandelsområde mellan Europeiska gemenskapen och Egypten som leder till att tull på industriprodukter avskaffas inom tolv till femton månader efter att avtalet trätt i kraft, regionalt samarbete, också genom att ett frihandelsområde i Europa-Medelhavsområdet inrättas, ekonomiskt och finansiellt samarbete inom ett stort antal områden, inbegripet kampen mot terrorismen, en fördjupad dialog om sociala frågor och samarbete inom förebyggande och kontroll när det gäller illegal invandring.
Jag gläds åt att detta projekt röstats igenom enhälligt av ledamöterna i utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik, vilket visar att det är av intresse.
Det har också gjort det möjligt att uttrycka en rad orosmoment och viss fruktan, vissa av dem välgrundade, andra mindre.
Tillåt mig att ta upp två.
Problemet med den koptiska minoriteten till att börja med.
De koptiska kristna utgör mindre än 10 procent av befolkningen.
Även om allt inte förtrycks systematiskt är det uppenbart att de inte åtnjuter samma rättigheter eller har samma skyldigheter som sina muslimska landsmän.
Det är också klart att vissa svårigheter beror på extremisterna, som gör allt för att skapa spänningar mellan de två religiösa övertygelserna.
Framsteg har emellertid skett, vilket bekräftas av den koptiska religiösa överheten: ett exempel på detta är de kloster och kyrkor som nyligen uppförts, trots administrativa trakasserier i texterna.
För det andra har omskrivna processer ägt rum, även egyptiska, beträffande individer eller grupper.
Man måste gå längre än de inledande bedömningarna.
Domarna i Förstainstansrätten är ibland känsliga för fundamentalistiska teser och dömer hårt.
Men det händer att de höga domarna upphäver dessa ursprungliga domar och tillämpar en mildare lag, i överensstämmelse med demokratiska principer.
Jag är medveten om att framsteg återstår när det gäller rättvisa och rättskipning, men uppenbarligen har trots allt framsteg gjorts.
De ansvariga för oppositionen och de icke-statliga organisationerna som jag träffat på plats bekräftade dessa framsteg.
Rent allmänt har förslaget till betänkande givit upphov till några frågor.
Jag instämmer i vissa, men kan inte stödja dem bland oss som mycket gärna läxar upp andra, de mänskliga rättigheternas förespråkare, men som avstår från att sopa rent framför egen dörr.
Det är lätt för egyptierna och de gör rätt i att påpeka våra egna brister, vår oförlåtliga släpphänthet inom en rad områden, bl.a. när det gäller kampen mot terrorismen.
Man påminner oss därför om att våra medlemsstater utgör en asylplats för terroristerna och mördarna, inbegripet egyptierna, som lever och verkar där helt ostraffat.
Vi måste vara försiktiga!
Många egyptier, och inte så få, vill inte stadfästa detta avtal.
De insisterar på att det är alltför fördelaktigt för Europeiska unionen, bl.a. på ekonomisk nivå, och att det alltid kommer att tillåta inblandning i statens inre angelägenheter.
Folkförsamlingens brev nyligen är i det sammanhanget olägligt, men signifikativt.
Under sådana förhållanden önskar jag att vårt parlament skall uttala sig med stor majoritet för att detta avtal skall ratificeras.
Måtte det kunna stärka Europeiska unionens roll i detta område av världen och bidra till att upprätta fred.
