# ID: svediakorp-gov420207
# author: Carnero González (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 474
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tack så mycket, herr talman!
Herr tjänstgörande rådsordförande, tänk er, jag anser att det viktigaste med toppmötet i Laeken är detta: att rådet lyckas ändra på tendensen från Nice, det vill säga, att vi kommer över känslan av misslyckande från det toppmöte som avslutade det franska ordförandeskapet för nästan ett år sedan, och i stället når en framgång på hög politisk nivå och för medborgarna vid toppmötet i Laeken.
Enligt min åsikt är det detta som begärs i det utmärkta betänkande som våra kolleger Leinen och Méndez de Vigo har utarbetat.
Bortsett från detaljfrågorna, som visserligen är viktiga, är det viktigaste att det blir möjligt att öppna ett annorlunda perspektiv i Laeken, ett konstitutionellt perspektiv, och detta innebär otvivelaktigt att ändra tendensen, som jag sade tidigare.
Metoden är mycket viktig för nästa reform.
Konventet är av avgörande betydelse.
Men vi får inte heller låta konventet förvandlas till en talisman.
För att det inte skall bli en talisman måste det sammankallas för att utarbeta en reform med innehåll, med en verklig dagordning.
Om dagordningen för nästa reform begränsas till förklaring nr 23 i bilagan till Nicefördraget, börjar vi inte bra, och i det betänkande som kammaren förmodligen kommer att anta i morgon begärs mer än så.
Där begär man en bredare dagordning.
Man begär framför allt en dagordning där unionens politik och de institutioner som har uppgiften att genomföra denna politik tas med.
Man begär även att unionen erkänns som en juridisk person.
Konventet måste sammankallas för att utarbeta en sådan dagordning och inte för att distrahera den allmänna opinionen.
Konventet behöver en dagordning, men det behöver även ett mandat, en sammansättning, en arbetsmetod och en tidtabell som gör att det blir användbart.
Jag understryker vad Méndez de Vigo sade: det skulle vara otroligt om man behåller antalet företrädare från Europaparlamentet som fanns i det konvent som var ansvarigt för att författa stadgan om de grundläggande rättigheterna när det totala antalet medlemmar i nästa konvent kommer att öka avsevärt.
En sådan obalans skulle naturligtvis vara oacceptabel.
För det andra bör inte konventet arbeta för att nå enhällighet, utan för att nå ett samförstånd i majoritet.
Jag anser att det är den rätta definitionen.
Att ha rätt att uttala sig om vem som skall vara ordförande och att avsluta arbetet i tid.
Det är viktigt att arbetet avslutas i tid för att slutsatserna inte skall läggas på is, eftersom tiden faktiskt läker alla sår och gör att man glömmer allt.
Detta är det åtagande vi begär av Laeken: en ambitiös reform med en annorlunda metod för att uppnå ett mer och bättre Europa.
