# ID: svediakorp-gov420171
# author: Kaufmann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 815
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Det finns utan tvivel nära och delvis oskiljaktiga sammanhang mellan debatten om Europeiska unionens framtid och om styrelseformerna, som är föremål för mitt betänkande.
Om ni tittar på texten i mitt betänkande kan ni konstatera att det här inte sparas på kritik.
Här tas det mycket tydligt ställning till många frågor, som kommissionen berört i sin vitbok, och - för att använda ett just nu bevingat ord från Tyskland - det är också bra så!
Just därför, herr kommissionsordförande, är det viktigt för mig att tacka er och era medarbetare, som har åstadkommit vitboken, för detta initiativ, framför allt för den beredskap som kommissionens uttryckt i vitboken att förbehållslöst och självkritiskt vilja granska och ändra alla regler, förfaranden och förhållningssätt som utövas av unionen i samband med dess befogenheter, alltså allt det som sammanfattas under begreppet styrelseformer.
Detta förtjänar all respekt, ty det handlar i själva verket om varken mer eller mindre än att minska den klyfta som finns mellan unionen och dess medborgare.
Här har kommissionen en nära allierad i parlamentet.
Vi befinner oss som bekant bara i början av diskussionen om styrelseformerna.
Många förslag från kommissionen kräver ingående samråd.
Många initiativ aviseras i vitboken.
Vi kommer att yttra oss om dem när de framlagts konkret.
I fråga om vissa förslag utgår jag från att de kommer att kunna genomföras snart, och inte först i slutet av nästa år.
Exempelvis kan man hänvisa till den uppräkning av kommittéer och arbetsgrupper som är delaktiga i samrådsförfarandet, och som kommissionär Kinnock aviserar i vitboken om reformen av kommissionen.
Här kan man påpeka att man enligt min åsikt i framtiden skulle kunna bifoga en lista till varje lagförslag med alla de experter, förbund och organisationer som medverkat vid utarbetandet av ett lagförslag.
Ja, parlamentet stöder den förbättring av deltagande och samråd som krävs i vitboken.
Men vi anser att det här krävs ett interinstitutionellt avtal om demokratiskt samråd, och det gläder mig, ordförande Prodi, att ni i dag också än en gång har tagit upp och positivt stött detta.
Herr kommissionsordförande, herr rådsordförande, i mitt betänkande tas det mycket bestämt och utförligt ställning till frågan om att förbättra lagstiftningen, och det beror inte på en slump, ty det handlar ändå helt elementärt om parlamentets roll, om dess roll som en av lagstiftarna.
Parlamentet har upprepade gånger påpekat att det håller på gemenskapsmetoden, att det betraktar upprätthållandet av den interinstitutionella balansen som den väg som är mest lämpad för att man skall göra framsteg i fråga om integrationen.
Det innebär att vi här inte försvarar ett begrepp vilket som helst, utan dess innehåll, dess politiska substans, och därför vill jag här också säga helt klart: Det har milt uttryckt utlöst största oro i parlamentet när rådet och kommissionen under lång tid ägnat sig åt att utarbeta en handlingsplan för en bättre lagstiftning, och arbetsgrupper i hemlighet redan har utarbetat dokument om detta i avsikt att behandla detta handlingsprogram i Laeken, och detta utan att ta med parlamentet som medlagstiftare i detta arbete, ja utan att ens informera om detta!
Vi betraktar detta, och det sägs helt klart i punkt 30 i betänkandet, som ett allvarligt brott mot gemenskapsmetoden.
Därför krävs det också i betänkandet att handlingsprogrammet för bättre lagstiftning inte skall tas upp vid toppmötet i Laeken.
Det är absolut inte så att denna kammare inte skulle vara beredd att delta i överläggningar om en förenkling eller förbättring av lagstiftningen.
Ordförande Prodi har i dag tillkännagett att kommissionen kommer att utfärda ett rådgivande dokument, för att påbörja en dialog med denna kammare i frågan, och jag kan meddela att vi som parlament är villiga till det.
Men det vi lägger största vikt vid, och det säger jag helt klart, är följande: Parlamentet kommer inte att acceptera om dess lagstiftningsbefogenheter, som parlamentet är det enda av medborgarna direkt valda organet som har, på något vis skulle inskränkas.
Det handlar särskilt om gemensam reglering.
Tillämpningen av s.k. ramdirektiv är vi mycket kritiska mot.
Det måste finnas lämpliga mekanismer för demokratisk kontroll, och här, herr kommissionsordförande, finns det uppenbarligen meningsskiljaktigheter.
Vi vill ha en tidsbegränsad återkallningsmekanism.
Jag var ändå mycket förvånad över att rådets företrädare inte alls har yttrat sig i just denna fråga, ty när det gäller en bättre lagstiftning handlar det ju om alla tre institutionerna, och det vore säkert intressant att höra vad ordförandeskapet i rådet säger i denna fråga eller vad man säger om den föreslagna interinstitutionella arbetsgruppen.
