# ID: svediakorp-gov420160
# author: Michel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,000
# sentences: 90
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Fru talman, mina damer och herrar parlamentsledamöter!
Som ni vet kommer Europeiska rådet i Bryssel-Laeken den 14 och 15 december att behandla följande frågor: Europeiska unionens framtid, den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, utvidgningen, kampen mot terrorismen, området för frihet, säkerhet och rättvisa, unionens allmänna situation och framtidsutsikter, sysselsättning och social sammanhållning, sätena och de olika organen och decentraliserade enheterna samt avslutningsvis de yttre förbindelserna.
Europeiska unionens framtid: Europeiska rådet kommer att anta ett uttalande avsett att inleda en debatt om Europas framtid.
Texten innehåller en första del om styrkan i den europeiska konstruktionen, men även svagheter, en andra del som omfattar de temafrågor som konventet skulle kunna ta upp, och en tredje del om villkoren för hur debatten skall arrangeras.
Rådet (allmänna frågor) den 19 november gjorde det redan möjligt att bekräfta att medlemsstaterna var överens när det gäller förfarandet.
Principen att kalla till ett förberedande konvent är ett avgörande steg i riktning mot en mer begriplig och starkare union, som i större utsträckning ägnar sig åt att fortsätta med sina grundläggande målsättningar.
Företrädare för regeringarna, kommissionen, de nationella parlamenten och Europaparlamentet skall självfallet delta i konventet.
När det gäller kandidatländerna bygger ordförandeskapets förslag på följande principer: de kommer att delta fullt ut i konventets arbete och ha rätt till talan, de kommer att företrädas på samma sätt som medlemsstaterna, dvs. en företrädare från regeringen och två företrädare från parlamentet, men de kandidatländer som ännu inte undertecknat anslutningsfördraget kommer inte att omfattas av konventets konsensus när slutrapporten upprättas.
Konventets ordförande kommer att utses av Europeiska rådet i Laeken.
Han eller hon kommer att få hjälp av ett presidium som består av företrädare för konventets olika delar.
Att det tjänstgörande ordförandeskapet skall delta är klart, men frågan om de två kommande ordförandeskapens deltagande återstår att lösa.
När det slutligen gäller konventets sekretariat kommer det att skötas av rådets generalsekretariat.
Sekretariatet kan begära benäget bistånd från kommissionen, liksom från Europaparlamentets och de nationella parlamentens sekretariat.
Man har enhälligt varit positiv till samråd med det civila samhället via representativa organisationer på europeisk och nationell nivå.
Idén med ett forum i form av en särskild kammare har uteslutits.
Dessa organisationer kommer att kunna delta via utfrågning eller samråd enligt metoder som måste utarbetas.
Dessa organisationers bidrag kommer att ingå i den officiella dokumentation som överlämnas till konventets medlemmar.
Konventets arbete kommer att inledas så snart som möjligt under det spanska ordförandeskapet, och avslutas till Europeiska rådet i juni 2003.
När det gäller tidsperioden från det att konventet avslutas till dess att regeringskonferensen inleds, pågår diskussionen fortfarande.
När det gäller frågorna har ordförandeskapets synsätt varit att utgå från innehållet i Niceförklaringen för att utarbeta ett tillräckligt brett och enhetligt mandat som ordförandeskapet kan låta sig inspireras av i sitt arbete.
Ordförandeskapet instämmer i denna punkt i rekommendationerna från föredragandena Leinen och Méndez De Vigo.
Dessa frågor har ställts samman till fem grupper av öppna och neutrala frågor: målsättningarna och innehållet i unionens politik, fördelningen av befogenheter mellan unionen och dess medlemsstater, systemets demokratiska berättigande samt unionens förmåga att fatta beslut och bedriva politik.
Vid sin rundresa i huvudstäderna kommer premiärministern att lägga fram ett utkast till förklaring för Laeken.
I detta utkast kommer frågorna som konventet skulle kunna ta hand om att läggas fram i form av frågor och val, så att delegationerna skall kunna uttala sig med full kännedom om sakfrågan.
Som avslutning på detta viktiga kapitel skulle jag vilja lämna följande kommentarer: Oavsett innehållet i Laekenförklaringen kommer konventet att ha fortsatt kontroll över dagordningen.
Jag tror att det skulle vara utsiktslöst att försöka låsa konventet till ett mandat som bestäms i förväg.
(Applåder)
Ordförandeskapet har ansträngt sig för att på ett klart och tydligt sätt dela upp frågorna från Nice, där förklaringen med avsikt skrivits relativt öppet.
Inget av det som ordförandeskapet föreslår skall tolkas som ett mandat för den kommande regeringskonferensen.
Mandatet för denna konferens kommer att beslutas i enlighet med förfarandena i fördragen.
Målsättningen med Laekenförklaringen är att få metoden med konventet att bära frukt och att regeringskonferensen 2004 skall kunna godkänna resultaten.
Målsättningen med debatten om Europas framtid måste också vara att föra Europeiska unionen närmare, och göra den öppnare och mer effektiv.
I det hänseendet har rådet med intresse noterat Kaufmanns betänkande om kommissionens vitbok " Styrelseformerna i EU ".
Betänkandet innehåller värdefulla uppgifter.
Jag instämmer bl.a. i att vi måste se till att det civila samhällets aktörer inte deltar i unionens arbete på bekostnad av den centrala roll som bör spelas av myndigheterna, som är representativa och politiskt ansvariga.
Jag kommer nu till den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.
Europeiska rådet kommer att få en rapport från ordförandeskapet där man redogör för de framsteg som skett.
Det har faktiskt gjorts stora framsteg i arbetet när det gäller att förbättra den militära kapaciteten och förstärka den civila, vilket framgick av konferensen om kapaciteten som arrangerades den 19 och 20 november.
När det gäller förklaringen om GUSP: s operativa karaktär står unionen inför följande dilemma: antingen är den omöjlig att genomföra på grund av ett veto från en Natomedlem som inte är medlem i unionen, eller också förklaras den operativ utan att förklaringen bygger på verklig kapacitet - i brist på tillgång till Natos medel.
I båda fallen vill jag påpeka att det självfallet är unionens trovärdighet som står på spel.
Den tredje väg som förespråkas av ordförandeskapet skulle bestå i att förklara att unionen kommer att besluta från fall till fall hur en kris skall lösas, beroende på vilka militära och civila medel och vilken kapacitet den förfogar över.
Så långt den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.
Jag kommer nu till en annan punkt: utvidgningen.
Vid rådet (allmänna frågor) den 19 november debatterades kommissionens rapport utförligt.
Det gjordes ett anmärkningsvärt framsteg i anslutningsförhandlingarna.
Anslutningsförhandlingarna med de länder som är klara från och med 2002 skulle då kunna avslutas så att dessa länder skall kunna delta i Europavalet 2004.
Det belgiska ordförandeskapet har fortsatt i samma stabila och regelbundna rytm som det svenska ordförandeskapet.
Samtidigt riktades uppmärksamheten på nytt mot kandidatländernas genomförande av gemenskapens regelverk.
Vid Europeiska rådet i Laeken kommer stats- och regeringscheferna att få chansen att framföra några budskap till kandidatländerna.
Den tidsplan som fastställdes i Nice och som förtydligades i Göteborg kommer att följas helt och hållet.
Utvidgningen är oåterkallelig, och före 2004 kan tio nya medlemmar upptas.
Kommissionen kommer under 2002 att lägga fram förslag till rådet om jordbruk, sammanhållningspolitik och unionens budget.
För de länder som inte kommer att vara delaktiga i den första utvidgningen kommer kommissionen att utarbeta en roadmap.
Kommissionen kommer att verkställa en plan för att förstärka kandidatländernas institutioner och för det ändamålet avsätta ett belopp på 250 miljoner euro.
Jag kommer nu till kampen mot terrorismen.
Vid Europeiska rådet i Laeken kommer ordförandeskapet att lägga fram en syntetisk rapport där unionens åtgärder för att bekämpa terrorismen finns medtagna.
Den rapporten kommer också att vara framtidsinriktad.
Jag tror att vi på området kampen mot terrorism i dag kan konstatera att unionen har reagerat snabbt och ändamålsenligt.
Dess svar var allomfattande, och det är mervärdet med det europeiska agerandet: unionen har gjort sig gällande som ändamålsenlig och trovärdig, ja till och med oumbärlig, partner som Förenta staterna och tredjeländer kan räkna med i kampen mot terrorismen.
Unionen har bekräftat sin diplomatiska och humanitära roll.
Unionen och euroområdet har bidragit till stabiliseringen av ekonomin under en händelserik period.
Slutligen har det belgiska ordförandeskapet, trots de stora ansträngningar som kampen mot terrorismen krävde, inte glömt bort Europeiska unionens andra prioriteringar, såsom utvidgningen, uppföljningen av Tammerfors och Lissabon och så vidare.
Jag kommer nu till genomförandet av ett område för frihet, säkerhet och rättvisa.
Europeiska rådet i Laeken måste göra det möjligt att på nytt bekräfta betydelsen av att ett gemensamt område för frihet, rättvisa och säkerhet genomförs.
Unionens svar på utmaningen med tragedin den 11 september har visat att medlemsstaterna har den politiska viljan att gå framåt på området.
Att inrätta en gemensam politik för asyl och invandring var en av det belgiska ordförandeskapets prioriterade frågor.
Men de förväntade framstegen har inte uppnåtts.
Toppmötet borde bli ett tillfälle för att ge ny fart åt dynamiken när det gäller asyl och invandring, genom att genomföra Tammerfors, komplettera och förstärka samordningen av instrumenten för det polisiära och rättsliga samarbetet - definitivt inrätta Eurojust -, bekräfta principen med ömsesidigt erkännande och på så sätt visa på varje medlemsstats förtroende för sina partners rättsordning.
Rent konkret hoppas ordförandeskapet i Laeken uppnå en överenskommelse om följande punkter: rambeslut om mandatet för en europeisk arresteringsorder och förfaranden för överlämnande mellan medlemsstaterna, rambeslut om kampen mot terrorismen, rambeslut om verkställande av beslut om att frysa tillgångar och bevis inom Europeiska unionen, avtal om den gemensamma förteckningen över terroristorganisationer.
Jag kommer nu till nästa punkt: den ekonomiska situationen och framtidsutsikterna för Europeiska unionen.
Frågan kommer att behandlas under Europeiska rådets första dag.
Finansministrarna kommer att presentera " eurokits " och redovisa resultaten av förhandlingarna om gränsöverskridande betalningar.
Budskapet från Laeken måste göra det möjligt att förstärka unionens trovärdighet genom att betona de framsteg som gjorts, bl.a. på området internationell handel efter Doha, i den mest intensiva manifestationen av de välgörande effekterna av den gemensamma marknaden, och med respekt för den ekonomiska stabilitetspakten.
Vid toppmötet kommer betoningen att ligga på behovet av att på nytt bekräfta vår beslutsamhet när det gäller den process som genomfördes i Lissabon och Göteborg.
Inför förberedelserna av Europeiska rådet i Barcelona återstår konkreta åtgärder som skall genomföras före årets slut: inrätta ett kontor för livsmedelssäkerhet, framsteg när det gäller europeiskt patent, ett avtal om gränsöverskridande betalningar i euro, offentlig upphandling och genomförande av Galileoprojektet.
När det gäller sysselsättning kommer Europeiska rådet att granska " sysselsättningspaketet ".
Rådet kommer att instämma i beståndsdelarna i detta paket, liksom i riktlinjerna för 2002.
Europeiska rådet kommer att notera att en ny övergripande målsättning beträffande sysselsättningens kvalitet införlivats i dessa riktlinjer, liksom en första godkänd lista över indikatorer på sysselsättningens kvalitet.
När det gäller sätena för de olika organen och decentraliserade enheterna kommer stats- och regeringscheferna att försöka uppnå ett avtal om sätet för vissa av unionens och Europeiska gemenskapens organ och decentraliserade enheter.
När det gäller yttre förbindelser kommer Europeiska rådet att i ljuset av de aktuella händelserna granska de internationella frågorna.
Rådet kommer i förekommande fall att uttala sig om situationen i Afghanistan, på västra Balkan och i Mellanöstern.
Som ni kommer att kunna konstatera har det belgiska ordförandeskapet ansträngt sig för att på nytt bekräfta unionens plats på den internationella scenen.
Mina damer och herrar parlamentsledamöter!
Jag har avslutningsvis sammanfattat arbetsprogrammet för Europeiska rådet i Laeken för er.
Detta råd blir slutresultatet av unionens beslut om grundläggande frågor som under lång tid kommer att påverka dess framtid: eurons fysiska införande, bekräftelsen av att utvidgningen är oåterkallelig och att den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken blir operativ.
Europeiska rådet i Laeken blir också startpunkten för en diskussion om den europeiska konstruktionens framtid.
Diskussionen skall bygga på ett omfattande samråd med de europeiska medborgarna.
Det är innebörden i det som kallas " Laekenförklaringen ".
(Applåder)
