# ID: svediakorp-gov420087
# author: Santini (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 466
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det verkar nästan vara ödet, men förra sammanträdesperioden, sista dagen - det var den 24 oktober - diskuterade vi situationen i tunneln under Mont Blanc, inför nyöppnandet.
Vi grälade en aning: det fanns de som var för, till exempel undertecknad, och de som hellre ville skjuta upp detta viktiga datum.
Under debattens gång exploderade plötsligt nyheten om olyckan i Sankt Gotthard, en fullständigt oväntad olycka, liknande den i Mont Blanc, men en olycka som man trodde aldrig mer skulle inträffa.
För att ge goda motiv till en omedelbar nyöppning av trafiken genom tunneln under Mont Blanc, så framhöll de som var för en öppning än en gång säkerhetsaspekten.
De grundade sitt resonemang framför allt på ett dokument från företaget som var ansvarigt för driften, i vilket det sades, kanske en aning pompöst och eventuellt också med goda skäl, att i dag, efter olyckan, är tunneln genom Mont Blanc världens säkraste.
Tja, jag minns lovorden, den officiella märkningen, om man säger så, som utnämnde Sankt Gotthardtunneln till den bästa, om inte i världen, så i alla fall i Europa.
Men i det ögonblicket föll alla försök att sätta etiketter på tunneln till marken inför nyheten om en ny olycka.
Nu vet vi att det räckte med, att det räcker med och även i framtiden kommer att räcka med, en banal olycka för att förvandla dessa supersäkra tunnlar till dödsfällor för många personer, som alltid betalar med sina liv.
Det är svårt att hitta de ansvariga till dessa olyckor, och för övrigt är det inte vår uppgift.
Men ett faktum kan det vara rätt att understryka här, för det gäller vårt ansvar, framför allt kommissionens ansvar.
Med tanke på att de fordon som kör genom Gotthard är fem gånger fler än de som normalt färdas på alla andra genomfartsleder, så står vi inför ett misslyckande när det gäller transportpolitiken, och här kommer Europa in i bilden, eftersom största delen av fordonen, framför allt de tunga fordonen, är europeiska.
Jag vill därför fråga kommissionen två saker: vad hände med direktivet om harmonisering av minimireglerna för säkerheten i väg- och järnvägstunnlar?
Vart tog - jag frågar kommissionen - handlingsplanen för en integrerad transportpolitik för alpregionen vägen?
Låt oss först besvara de här frågorna, och sedan gå vidare till det vanliga argumentet att flytta gods från däck till räls.
En sista fråga, herr talman: jag håller inte med om att man bör stoppa transittrafiken för tunga fordon.
Även speditörerna utöver sin rätt till genomfart och service.
