# ID: svediakorp-gov419969
# author: Lambert (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 463
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag skulle vilja tacka föredraganden för hennes seriösa och mycket engagerade arbete i denna fråga, och också för det arbete som vårt eget utskott har utfört, vilket Rocard just har påpekat.
Detta handlingsprogram är ett mycket seriöst och betydelsefullt steg framåt för Europeiska unionen.
Det utgör en del av erkännandet av det enorma problemet med social utslagning som inte bara beror på fattigdom, även om det förstås har ett samband.
Vissa av dessa samband tas upp i Lynnes utmärkta betänkande om Europeiska handikappåret, som vi kommer att diskutera senare, och i Nobilias betänkande, i vilket de problem tas upp som äldre eller funktionshindrade människor till exempel möter i utövandet av sin fria rörlighet, eftersom handikappförmåner inte är inkluderade i samordningen av de sociala trygghetssystemen.
I våra diskussioner om detta handlingsprogram har parlamentet insisterat på behovet av att det civila samhället skall vara delaktigt i själva programmet och i dess utvärdering.
Denna delaktighet är avgörande.
Det är tydligt att den hierarkiska politiken, och hoppet att den allmänna ekonomiska tillväxten på något sätt skall övervinna fattigdomen och befria de fattigaste från detta tillstånd, inte har fungerat.
Det är själva folkets konstruktiva deltagande som utgör en del av lösningen.
Vi förväntar oss därför att den forskning och de program som finansieras med detta blygsamt ökade penningbelopp, vilket har en begränsad räckvidd som Rocard precis har sagt, inte bara kommer att inriktas på politiken, utan också på processen med att utforma politiken och på processen med finansieringsbeslut, vilket i sig skulle kunna utgöra en innovativ dimension.
Jag deltog nyligen i en lokal regeringskonferens där man diskuterade de nationella planerna för socialt införlivande.
Talare som företrädde organisationer från grupper som ofta drabbas av social utslagning - fattiga människor, funktionshindrade människor, människor från etniska minoritetsgrupper etc. fick frågan om huruvida de föredrog att ett fåtal politiska linjer som har fungerat på andra ställen infördes, eller om de ville ha ett fullständigt program med verkligt samråd, även om detta innebar att de inte skulle få vad de ville ha.
Svaret var utan undantag att de ville ha ett samråd, eftersom det innebar en respekt för deras erfarenhet och deras åsikter.
Jag hoppas också att den verksamhet som finansieras genom detta program inte bara kommer att inriktas på arbete som ett svar på utslagning.
Det är inte någon lösning om arbetet är dåligt betalt och arbetstagaren utnyttjas.
Jag, liksom många andra, ser fram emot att få ta del av och utvärdera resultaten av detta program, och hoppas att de kommer att innebära verkliga framsteg när det gäller att hantera den sociala utslagningen.
