# ID: svediakorp-gov419961
# author: Durant (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 677
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Helt kort apropå den diskussion vi just har haft.
Jag tror inte att det finns någon här, varken från rådet eller kommissionen eller någon bland er, som är ensam om att vara upprörd över de sociala problem som i dag har uppkommit inom alla dessa bolag, kanske mer särskilt inom vissa.
Det har jag särskilt goda förutsättningar att vara medveten om.
Den sociala tragedi som ett antal aktörer och arbetstagare inom luftfartssektorn genomlever berör självklart oss alla.
Men i övrigt anser jag - trots att man blir berörd och att man måste reagera på problemet - att vi skulle kringgå och dölja den situation som uppstod före den 11 september om vi gick den tidigare vägen med massiva offentliga stöd.
Denna sektor är en känslig sektor, där vinstmarginalerna har varit ytterst små under de senaste åren.
Att tro att en enkel återgång till omfattande strukturstöd kan ge ett svar på sektorns problem, bortsett från den upprördhet vi alla känner inför det sociala problem som har uppstått, tror jag innebär att man undviker ett hinder som vi i så fall kommer att stöta på senare, på ett ännu mer dramatiskt sätt.
Å rådets vägnar anser jag, även om debatten bara har börjat inom rådet, att detta verkligen inte kommer att bli lätt, vilket era inlägg vittnar om.
Vi vet hur viktig bolagens nationella anknytning är.
Och då talar jag mer för mig själv än för rådet, där vi kommer att behöva inleda denna diskussion.
Vi inledde den omedelbart med direkta och punktvisa svar till sektorn.
Ja, det beviljas stöd.
Det beviljas punktvisa och riktade stöd för de fyra dagar då luftrummet stängde och det finns möjlighet att göra mer, på grundval av objektiva kriterier.
Det har beviljats stöd i fråga om försäkringsmöjligheter.
Det beviljas stöd som inte är finansiella, men som gäller frågan om avgångs- och ankomsttider, så att bolagen kan hålla sig flytande, eller åtminstone inte sjunka längre ned.
Man har gett svar.
Det vi har gjort för säkerheten är också ett omedelbart svar som gäller faktorer som kan återuppbygga passagerarnas förtroende för säkerhetsaspekterna, som givetvis är avgörande för att allmänheten skall återfå sitt förtroende.
Jag anser därför att rådet och kommissionen har gett omedelbara svar.
De sociala tragedier som förekommer inom olika europeiska bolag, men även och framför allt i Belgien, och som uppmanar till sociala gensvar som visar hänsyn till dessa problem, får inte dölja att det snarast bör inledas en debatt i rådet om en mer strukturell konsolidering av sektorn.
Detta är utan tvekan det enda sättet att på strukturell väg ge sektorn, inte bara de sociala svar som den behöver, utan också de ekonomiska svar och de svar som kan garantera att sektorn på sikt - dock utan att försumma, vilket vissa påpekade - behovet av kombinerade transporter, behovet av att också flygtransportsektorn skall ha en plats inom ramen för kortdistanstransporter på europeisk nivå, utvecklingen av höghastighetståg och alla andra alternativ som kan bidra till åtgärder inom ramen för en gemensam transportpolitik.
Men att återgå till massiva offentliga stöd anser jag verkligen skulle vara ett felaktigt steg, ett steg tillbaka, ett steg som framför allt skulle riskera att ställa oss inför ännu större svårigheter i ett senare skede.
Däremot har vi kommit med riktade svar.
Och det kommer fler: det handlar bl.a. om " säkerhetsförordningen ", som jag hoppas att vi kan komma överens om den 7 december.
Jag hoppas också att parlamentet kommer att kunna yttra sig i denna debatt.
Uppgiften är fortfarande oändlig, men jag anser verkligen att det är hög tid att inleda denna diskussion kring en strukturell konsolidering, vid sidan av de punktvisa svar som vi har gett och som var nödvändiga på mycket kort sikt.
