# ID: svediakorp-gov419940
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,412
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Det civila europeiska flyget har haft och har alltjämt allvarliga strukturella brister.
Händelserna den 11 september har lett till en kraftig försämring av den nuvarande situationen.
Antalet passagerare hos de viktigaste flygbolagen har minskat anmärkningsvärt, minskningen har nu stabiliserats och ligger på 20 procent i jämförelse med år 2000.
Bolagen har under den senaste tiden varslat om uppsägning av 30 000 personer.
Två nationella flygbolag, Sabena och Swissair, har gått i konkurs.
Sabenas konkurs ledde till ett bortfall av 7 500 arbetstillfällen från den ena dagen till den andra.
Och det är inte uteslutet att ytterligare arbetstillfällen kan komma att försvinna inom flygbranschen på europeisk nivå.
I förra veckan hade jag ett sammanträffande med de europeiska aktörer som företräder alla branscher inom flyget.
Jag fick en intressant beskrivning.
Flygbolagen är som en global by.
En global by som drabbats av jordbävning, en by där alla hus är i farozonen, både stora och små, både kraftiga och svaga.
Hur möter man då på europeisk nivå en del av problemet, som förvisso har globala dimensioner?
Jag anser det viktigt att vi ger ett tydligt budskap, och jag instämmer helt i minister Durants uppfattning: vi hjälper inte branschen, om vi låter krisen på grund av händelserna den 11 september försena besluten om en omstrukturering av och ett närmare samarbete inom branschen.
Det viktigaste budskapet måste vara svaret att det krävs en omstrukturering av flygbranschen.
Det är viktigt att vi kommer överens om att vi inte kan hjälpa branschen genom en massiv överföring av offentliga medel, men samtidigt måste vi förstå att en omstrukturering i en krisperiod inte kan genomföras utan ytterligare ekonomiska och sociala instrument.
Det meddelande som Europeiska kommissionen antog den 10 oktober under rubriken " Följderna av terrorattackerna i Amerikas förenta stater för flygtransportbranschen " är den första reaktionen på den extraordinära situationen, och följaktligen inriktar sig meddelandet framför allt på att återskapa förtroendet genom planering av ytterligare säkerhetsåtgärder men också på att vidta ekonomiska åtgärder för att stödja flygbranschen.
Jag håller naturligtvis helt med ministern om att vi inom Europeiska unionen, på grund av våra speciella institutioner men också våra speciella politikområden, inte haft möjlighet att agera omedelbart, så som skedde i Amerikas förenta stater, för att stödja de europeiska flygföretagen.
Detta meddelande innehåller vissa viktiga punkter och åtgärder.
Utifrån reglerna om statliga stödåtgärder överväger Europeiska kommissionen nu åtgärder för att kompensera flygbolagen för deras förluster under de fyra dagar då det amerikanska luftrummet var stängt.
Denna ersättning måste betalas ut till samtliga flygbolag som har tillstånd av respektive medlemsstat.
Europeiska kommissionen kommer, fortfarande utifrån reglerna om statliga stödåtgärder, att överväga olika åtgärder som kompensation för ökade försäkringskostnader och fortsatta statliga stödinsatser fram till slutet av innevarande år.
Med stöd av konkurrensreglerna och den inre marknadens regelverk på försäkringsområdet försöker kommissionen nu åstadkomma månatliga försäkringslösningar på medellång sikt.
Europeiska kommissionen undersöker också möjligheten till en mera långsiktig lösning av försäkringsfrågan.
Avslutningsvis, kommissionen och kommunikationsministrarna i rådet har uppmanat medlemsstaterna att kontrollera att flygbolag från tredjeländer kan erbjuda samma nivå på försäkringsskyddet som gäller för de europeiska flygbolagen.
För att möjliggöra den nödvändiga omstruktureringen och stabiliseringen av flygindustrin är det nu, mer än någonsin, nödvändigt att lösa frågan om ägande och kontroll.
De begränsningar som de traditionella reglerna för ägande och kontroll i det bilaterala flygavtalet innebär för flyglinjerna gör det mycket svårt att genomföra fusioner och köp, men också externa investeringar, även om bolagen befinner sig i en besvärlig ekonomisk situation.
Därför behöver gemenskapen absolut en gemensam dynamisk politik när det gäller utrikestrafiken.
För att få i gång denna process har Europeiska kommissionen under många år begärt att rådet skall ge förhandlingsdirektiv, som gör det möjligt att förhandla sig fram till ett avtal om flygtrafiken mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater.
Ett sådant avtal skulle vara till gagn för vår egen flygbransch.
Till sist, när det gäller reglerna om den tid som står till buds för att landa och lyfta, anser Europeiska kommissionen att situationen är utomordentligt kritisk.
Kommissionen instämmer i förslaget att flygplatsernas trafikledare skall tillåta flygbolagen att behålla den anslagna tid som inte utnyttjats under sommarperioden år 2001, och även under den innevarande vinterperioden 2001 / 2002, till följande motsvarande planeringsperioder.
Rådsordföranden talade mycket tydligt om de speciella problemen och det akuta behovet av en europeisk politik och ett avtal på europeisk nivå.
Jag skall inte upprepa specifika frågor, men jag skall tala lite mera om den samhälleliga krisen.
Som tidigare nämnts, har det under några få veckor skett 30 000 uppsägningar.
Det gäller alla branscher, och just nu håller vi på att studera följderna för de branscher som är beroende av flygbolagen.
Sökandet efter orsaker till uppsägningarna leder fram till många olika faktorer.
En del orsaker har samband med själva den kris som började under våren förra året.
Andra orsaker har att göra med den minskade efterfrågan.
En del av orsakerna är att man alltför sent försökt åstadkomma balans mellan utbud och efterfrågan, efter många år med stark tillväxt.
Det är svårt att direkt finna orsakerna till alla uppsägningarna, men vi bör förvisso undersöka möjligheterna till omedelbara insatser och vilken roll Europeiska unionen och Europeiska kommissionen kan spela.
Först måste jag säga att det inte finns något relativt komplett regelverk, som möjliggör överläggningar mellan företagen och arbetstagarna, för att de skall kunna komma fram till nya modeller för arbetets organisation i syfte att så mycket som möjligt hålla nere antalet uppsägningar.
I de konkreta fallen med British Airways och Alitalia, som haft många uppsägningar, har det redan förekommit information och samarbete med företrädare för arbetstagarna.
Det går emellertid inte att sätta stopp för uppsägningarna genom lagstiftning just nu.
Därför bör de tillgängliga gemenskapsresurserna användas för att lindra effekterna av krisen.
Det finns ett ekonomiskt instrument på europeisk nivå, och det är Europeiska socialfonden.
Den kan användas på tre sätt: det första är genom den europeiska sysselsättningsstrategin, för att utbilda och omskola dem som sägs upp eller, många gånger, för att hjälpa dem att behålla sin kompetens, som de riskerar att förlora på en så specialiserad arbetsmarknad.
Det andra sättet är att stödja arbetstagarna i de fall då deras tjänster är hotade.
Man har redan nämnt problemet med de små och medelstora företag som är beroende av flygbolagen.
För det tredje kan man genom socialfonden stimulera regionala och lokala myndigheter till att utforma program för att lösa vissa problem, t.ex. stängning av små flygplatser, eller lokala problem som gäller uppsägningar eller kriser i konkreta branscher, så att problemen kan hanteras på regional nivå.
När det gäller Europeiska socialfondens budgetbestämmelser, fattas besluten på europeisk nivå, men i fråga om kriser och speciella situationer finns det en viss flexibilitet, så att man kan omfördela anslagen.
Jag måste tala om att vissa åtgärder i fråga om Sabena kommer att samfinansieras av Europeiska socialfonden.
Detta är de instrument som finns, juridiska och sociala.
Ett av de viktigaste instrumenten under krisperioder är naturligtvis alltid den sociala dialogen och diskussionen med arbetsmarknadens parter.
Omedelbart efter krisen till följd av händelserna den 11 september initierade Europeiska kommissionen den europeiska branschdialogen i flygtrafikfrågor.
Genom kommittén för branschdialog har diskussioner med arbetsmarknadens parter redan förts, och man har beslutat att den 3 december hålla en europeisk workshop med deltagande av arbetsmarknadens parter inom alla branscher men också nationella representanter för de femton medlemsstaterna.
Där kommer man att speciellt diskutera frågan om effekterna på sysselsättningen och de sociala problem som uppstår.
Syftet är att komma fram till en gemensam överenskommelse, som vi direkt kan ta ställning till.
Fru talman, under denna krisperiod, då det inte alls är lätt att ge några svar eller några recept för en konjunkturuppgång, är en förutsättning för att vi skall komma vidare att vi får till stånd ett korrekt och omedelbart samarbete såväl mellan de europeiska organen som mellan de europeiska organen och arbetsmarknadens parter.
(Applåder)
