# ID: svediakorp-gov419918
# author: Miguélez Ramos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 941
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Europaparlamentet ger kommissionen möjligheten att rätta till det förslag till förordning som den tidigare översände till parlamentet och rådet.
Avsikten med det betänkande som fiskeriutskottet har antagit och som vi nu diskuterar är alltså att rätta till de stelheter som detta förslag innehåller och som gör att det inte fungerar som lösning på problemen för dem som drabbas av att fiskeavtalet mellan EG och Marocko inte förnyades.
Från det att fiskeavtalet med Marocko löpte ut den 30 november 1999 och tills det blev klart att ett nytt avtal inte skulle ingås kastades ägarna till mer än 400 fartyg och cirka 4 300 fiskare mellan hopp och förtvivlan så länge förhandlingarna mellan gemenskapen och Marocko fortlöpte.
Först den 26 mars 2001 meddelade kommissionär Fischler att man inte hade kunnat ingå ett avtal till fördel för de båda parterna.
Från och med då fastställde gemenskapen målet att genomföra en omställning av den del av fiskeflottan som påverkas.
I detta förslag till förordning anpassar sig kommissionen till de riktlinjer som stakades ut vid Europeiska rådet i Nice den 7 december 2000.
Vid detta toppmöte gav Europeiska rådet kommissionen i uppgift att föreslå ett särskilt åtgärdsprogram för omställning av gemenskapsflottan.
Jag vill klargöra att detta förslag till förordning inte anpassas till den drabbade sektorns behov.
Kommissionen lägger återigen fram ett förslag vars syfte går oss förbi, och som inte på något sätt motsvarar en målmedveten åtgärd för att stödja en flotta och områden som genomgår en allvarlig kris.
I stället för att hjälpa och bevara den största delen av flottan och dess ekonomiska verksamhet lägger kommissionen fram ett stelbent förslag.
Om rådet godkänner förslaget utan ändringar kommer följden bli att man skrotar en flotta för vilken fartygsägarna och de lokala myndigheterna i dessa regioner funnit alternativ.
Det är därför det är nödvändigt att ändra förslaget till förordning för att den sektor som drabbats av att fiskeavtalet med Marocko inte har förnyats skall komma i åtnjutande av de åtgärder som planeras.
Fiskeriutskottet delar inte kommissionens vision om att skrota delar av flottan.
Kommissionen skulle i stället kunnat koncentrera sig på befintliga möjligheter inom alternativa sektorer, såsom beredningsindustri, vattenbruk och i synnerhet marknadsföring av fiskeprodukter.
I kommissionens förslag utesluts på samma sätt sektorer som direkt påverkats av att avtalet inte förnyats, såsom fiskeindustrier som inte är direkt relaterade till fångstverksamhet.
Företag på land har under den långa förhandlingsprocessen lidit ekonomisk skada som tvingat dem till justeringar av sysselsättningen och uppsägningar, vilket åsamkat dem stora förluster.
Dessa företag står nu inför en lika osäker framtid som den flotta som de är beroende av.
Inför inställningen att skrotning är bästa lösningen har den berörda flottan och de regionala myndigheterna emellertid nått fram till muntliga kompromisser med fartygsägare från flera Maghrebländer för att kunna inrätta gemensamma företag.
Enligt uppskattningar från sektorns sida innebär detta att ett hundratal fartyg ur den småskaliga flottan skulle kunna omlokaliseras med hjälp av den särskilda åtgärden, om den vore mer flexibel.
I så fall skulle antalet skrotade fartyg minskas till 26.
På detta sätt skulle man kunna upprätthålla en ekonomisk verksamhet som är av väsentlig betydelse för vissa områden och trygga en fortsatt verksamhet för fartygsägare och fiskare som vill fortsätta i branschen.
I korthet innehåller fiskeriutskottets ändringsförslag till förslaget till förordning följande punkter:
Förutom fartygsägare och fiskare inbegrips även fiskeindustrin på land, vars verksamhet var direkt knuten till avtalet med Marocko, på villkor att förlusterna överstiger 70 procent.
Villkoret att de drabbade måste ha erhållit ersättning under minst nio på varandra följande månader på grund av upphörande av fiske för att nu komma i åtnjutande av denna exceptionella stödåtgärd skulle utesluta många fartygsägare och fiskare som, ofta tillfälligt, funnit sysselsättning på annat håll i väntan på att ett nytt fiskeavtal med Marocko skulle slutas.
Detta är ännu allvarligare om vi beaktar att dessa fartygsägare och fiskare inte hade förvarnats om att de skulle bestraffas för att ha ägnat sig åt annan verksamhet när det var dags för omställning.
Fiskeriutskottet förkastar även återbetalningskravet av stöd som erhållits för modernisering.
Det inte rimligt att kräva återbetalning av det stöd som mottagits för modernisering av flottan eftersom det inte fanns något sådant villkor när stödet beviljades.
Kommissionen föreslår att man för skrotning, överföring till tredje land och definitiv omställning ökar det offentliga stödet till fartygsägarna med 20 procent.
Fiskeriutskottet anser att även fiskarna bör kunna dra nytta av denna ökning på 20 procent.
Vi har även gjort en annorlunda fördelning när det gäller de belopp som har avsatts till denna exceptionella stödåtgärd.
Vi har sänkt beloppen för skrotning av fartyg till minst 30 procent, inrättande av gemensamma företag får högst 35 procent av det totala beloppet och socioekonomiska åtgärder minst 35 procent.
Denna ändrade fördelning kommer att göra att den exceptionella stödåtgärden kan genomföras på ett bättre sätt.
Avslutningsvis vill jag ta upp budgetaspekten.
I enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet i Nice i december 2000 föreslår kommissionen att ett anslag på upp till 197 miljoner euro beviljas för en särskild åtgärd.
Kommissionen förslår även att flexibilitetsmekanismen skall användas under år 2002 och att motsvarande anslag förs över till rubrik 2 i budgetplanen för år 2002.
Den besparing som har gjorts på grund av att avtalet med Marocko inte förnyades uppgår till 500 miljoner euro.
Det är följaktligen logiskt att gemenskapen även är med och betalar kostnaden för omställning av flottan.
