# ID: svediakorp-gov419911
# author: Randzio-Plath (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 706
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Europeiska rådets möte i Lissabon formulerade i mars 2000 en ny strategi för de kommande tio åren.
Vi utgick då från mycket optimistiska ekonomiska siffror och trodde oss verkligen kunna organisera en hållbar tillväxt på minst 3 procent, en ekonomisk reform, full sysselsättning och en social inklusion.
I dag har vi ett svårt utgångsläge i och med att utvecklingen av den globala ekonomin har börjat gå i en annan riktning och att även EU, trots sin reformberedskap och de reformer som redan har genomförts, tvingas konstatera en ekonomisk nedgång.
Därför växer sig frågan starkare nu än under förberedelserna inför det första toppmötet under våren i Stockholm: Hur tänker kommissionen fortsätta att driva den ambitiösa process som i fråga om innovation och kunskap skall göra EU till världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomiska punkt, där man är i stånd att bemästra de problem som jag har beskrivit?
Det finns nu än större skäl att ställa denna fråga inför toppmötet i Barcelona nästa år, för efter en tvåårig utvärdering av en sådan strategi måste vi nämligen få klarhet i på vilka områden medlemsstaterna och den europeiska politiken faktiskt har rättat sig efter de uppsatta kvantitativa och kvalitativa målen och i vilken mån det har varit möjligt att koncentrera åtgärderna och göra dem synliga.
I medlemsstaternas budgetsatsningar kan man över hela ledet faktiskt konstatera samma ökade investeringar i forskning, utveckling och innovationer eller i att vidareutveckla IT-samhället.
De begränsade siffror som Europaparlamentet har tillgång till talar dessvärre inte det tydliga språk som vi hade önskat.
Genom att handels-, finans-, sysselsättnings- och socialpolitiken samordnas på europeisk nivå förväntar vi oss nämligen att Lissabonstrategin och dess konsekventa genomförande skall ge ett synbart mervärde, ett mervärde som i klartext skall visa medborgarna vilka fördelar en europeisk politik har för dem och vilka konkreta förbättringar detta innebär för befolkningens levnads- och arbetsvillkor i EU.
Det finns säkerligen även skäl att ställa frågan hur man skall göra för att uppnå de ambitiösa målen att öka investeringarna i EU.
Hur har gränsöverskridande investeringar i infrastrukturen i praktiken gjorts synliga, förutom genom utlåtanden?
Alla dessa frågor måste parlamentet ställa, för det är kommissionens uppgift att på toppmötet i vår lägga fram de förslag till fortsatta samråd för den närmaste tiden, vilket ju så småningom skall utgöra grunden för den ekonomiska politiken i EU och medlemsstaterna.
I dessa tider av fallande ekonomi och inte minst med tanke på de negativa ekonomiska konsekvenserna av de fruktansvärda terrorattackerna den 11 september - detta är ju frågeställningar av en ny kaliber, på grund av det kraftigt minskade förtroendet från konsumenterna - måste vi även ställa följande fråga: Vad gör vi för att hindra en självuppfyllande profetia som säger att vi är på väg att halka in i en recession?
Sett ur den synvinkeln har kommissionen ett stort ansvar för bättre målorientering och större konkretisering på området handelsreformer, vilket inte enbart skall röra arbetsmarknaden utan även ge konkreta riktlinjer till övriga marknader, full sysselsättning och social inklusion.
Samtidigt - här vänder jag mig till kommissionären - reses givetvis frågan om det inte är så att skatterna, som tyvärr fortfarande kännetecknas av nationell parallellitet i stället för av samordning, inte inverkar negativt på investeringarna i Europeiska unionen, särskilt då den gränsöverskridande investeringsverksamheten.
Herr kommissionär, parlamentet har ännu i dag inte fått klart för sig på vilket sätt Europaparlamentet egentligen skall bli delaktigt i den process som stundar inför det andra vårtoppmötet.
Ännu är vi ingen samtalspartner i den makroekonomiska dialogen.
Det finns fortfarande inga planer som berättar hur ett forum med alla inblandade skall upprättas inför Lissabonprocessen.
Det finns verkligen skäl att undra om Europaparlamentet alls kommer att bli inblandat på ett adekvat sätt för att tillvarata medborgarnas intressen när prioriteringarna för handels- och strukturpolitiken i EU skall slås fast.
Vi befinner oss verkligen i en situation där vi måste mobilisera alla krafter för att skapa optimism.
Hur tänker ni göra detta genom syntesrapporten?
Vilka arbetsmetoder tänker ni anamma och vilka riktlinjer tänker ni därmed ge?
