# ID: svediakorp-gov419753
# author: Wiersma (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 421
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Tidigare i år uttryckte vi vår besvikelse över bristen på stöd från Förenta staterna för att förstärka konventionen om biologiska vapen.
Genom händelserna den 11 september och mjältbrandsattentatet mot Förenta staterna har frågan om bioterrorism plötsligt blivit högaktuell.
Biologiska vapen hotar att bli en del av den asymmetriska krigföring som kännetecknar kampen mot terrorismen.
Konventionen är naturligtvis riktad till stater, men om den genomförs på ett ändamålsenligt sätt blir det också svårare för terrorister att komma i besittning av dessa vapen.
Dessa vapen har varit förbjudna under mycket lång tid, men tyvärr är de fortfarande tillgängliga.
Därför förordar vi bindande internationella regler för att förbättra övervakningen av konventionen.
Amerikanerna är lyckligtvis tillbaka vid förhandlingsbordet.
De har ett problem som de inte kan lösa ensamma.
De förslag som de ändå har lagt fram innehåller fortfarande för många hål.
Ju striktare och ju tydligare kontroller desto bättre, och det måste också vara Europeiska unionens huvudfråga vid den stundande konferensen om översyn senare denna månad.
Konventionen måste bli ett medel i jakten på tillverkare av biologiska vapen, men även för att spåra upp gamla förråd.
Ryssland har haft omfattande program.
Hur har de slutförts, och vad har hänt med den kunskap som byggts upp?
Man hör rykten om forskare som har arbetat med dessa program och som skall ha erbjudit sina tjänster till andra.
Mjältbrandsattentatet i USA tvingar oss på nytt att ägna uppmärksamhet åt på vilket sätt vi kan stoppa Iraks vapenprogram.
FN måste ta nya initiativ i det syftet.
Konventionen ger naturligtvis inget fullständigt skydd mot bioterrorism, mot de så kallade icke-statliga aktörerna.
För det ändamålet behövs också mer och bättre samarbete med polis och underrättelsetjänster liksom bättre metoder för upptäckt.
Det är nödvändigt med bättre skydd för medborgare mot eventuella attentat och konsekvenserna av dessa.
Många länder vidtar förberedelser för att kunna försvara sig bättre mot mjältbrand eller smittkoppor.
Det kostar väldigt mycket pengar.
Fattiga länder har inte dessa pengar och skulle därför kunna bli det största offret för en eventuell smittkoppsepidemi till följd av bioterrorism.
Jag skulle vilja rikta en uppmaning till Europeiska unionen och Europeiska unionens länder att inte bara se till det möjliga skyddet för den egna befolkningen, utan att även undersöka om utvecklingsländer kan få hjälp med att inrätta program för att skydda den egna befolkningen i händelse av eventuella terroristattacker med biologiska vapen.
