# ID: svediakorp-gov419742
# author: Brok (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 571
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


, ordförande för utskottet för utrikespolitik, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.
(DE) Fru talman, ärade kolleger!
Jag tycker vi kan se att strategin att skapa en antiterrorkoalition är den rätta i Afghanistan.
Det har också visat sig att detta inte enbart är en jakt på terrorister, utan även en folkets befrielse från en regering som inte är älskad av det egna folket.
Detta är något som har visat sig mycket tydligt, och för att understryka att vi inte har något emot en islamisk befolkning, utan tvärtom vill bygga en framtid i frihet tillsammans med dem, bör vi vara mycket tydliga med att påpeka detta.
Givetvis betyder detta i förlängningen - vilket den afghanska historien ju visar - att detta bör göras med en egen regering och med respekt för deras egna beslut och att vi inte skall blanda oss i detaljerna.
Jag tror att detta är utomordentligt viktigt också för att man skall lyckas få en stabil försoningsregering i Afghanistan.
För att vara med och organisera en uppbyggnad av landet, förutsatt att de drabbade så önskar, måste Europeiska unionen gripa in och hjälpa till med sina möjligheter av förebyggande åtgärder och civil krishantering.
I övrigt har dessa veckor visat att EU kan bidra stort på de områden där unionen verkar.
Jag tror inte att vi hade fått antiterrorkoalitionen att fungera på detta sätt i Mellanöstern och Fjärran östern om inte EU och trojkan hade rest dit.
Å andra sidan måste vi se med friska ögon på att vi faktiskt har kostat på oss en viss bilateralism samt direktoratslösningar på det militära område där våra särskilda svagheter finns.
Detta visar att vi måste hitta fler gemensamma metoder för hela säkerhets- och försvarspolitiken och klargöra att inte ens de större staterna i unionen, som fortfarande tror sig spela en viss roll, inte har haft något inflytande över alla de strategier som har genomförts, vi måste också visa att vi faktiskt inte kommer att spela någon väsentligare roll om vi inte lär oss att agera gemensamt, om vi inte tillsammans når målet att till 2003 upprätta 60 000 man starka rapid deployment forces (snabbinsatsstyrkor) och på så sätt lägger en trovärdig och stabil grund för de förebyggande åtgärderna och den civila krishanteringen.
Både med tanke på Laeken och inom ramen för efter-Niceprocessen tror jag att detta måste tas upp till en omfattande diskussion.
När vi arbetar med utrikespolitiken ser vi ju hela tiden hur våra bristande strukturer hindrar oss från att lägga vår egentliga tyngd i vågskålen.
Jag tänker på det organisationskaos som ofta har förekommit på Balkan och på konkurrensfrågorna, inte mellan Solana och Patten, utan mellan de strukturer som byggs upp parallellt och som enligt all erfarenhet i längden arbetar mot och inte med varandra.
Dessa strukturer måste sammanfattas, exempelvis i kommissionen med en egen legitimitetsbindning till rådet.
Jag anser att detta är de lärdomar vi bör dra av de senaste två månaderna och samtidigt de krav vi skall ställa på de styrande i medlemsstaterna, för om våra medborgare skall kunna möta framtiden som en kapabel och duglig befolkning krävs det att vi blir bättre på att vårda gemenskapsmetoden, även när det handlar om den framtida utrikes- och säkerhetspolitik.
(Applåder)
