# ID: svediakorp-gov419731
# author: Durant (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,618
# sentences: 66
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Fru talman, ärade ledamöter, efter attentaten den 11 september i år har världsläget som ni vet gått in i en allvarlig kris.
Mitt anförande syftar till att summera läget och informera er om de initiativ som har tagits och som kommer att vidareutvecklas av rådet.
Mitt anförande skall därför till största delen handla om Afghanistan, som står i centrum för den rådande krisen, men jag skall även ta upp situationen i Mellanöstern.
När det gäller Afghanistan, har rådet agerat beslutsamt och entydigt inför denna akuta krissituation.
Europeiska rådet fastställde vid sina sammanträden den 21 september och den 19 oktober en handlingsram för Europeiska unionen, med följande huvudkomponenter.
Det första är solidaritet med Förenta staterna och stöd för de insatser som genomförts enligt principen om legitimt självförsvar och med stöd av FN: s säkerhetsråd och dess resolution 1368, förutsatt att det handlar om målinriktade insatser i syfte att skona civilbefolkningen.
Det andra är att medverka i den antiterroristkoalition som bildats under FN: s överinseende.
Trojkan reste i slutet av september till Pakistan, Iran, Saudiarabien, Syrien och Egypten, där den för övrigt träffade Arabförbundets ledare.
Nyligen genomfördes ett besök i länderna i Centralasien.
Toppmötet mellan Europeiska unionen och Ryssland den 3 oktober och den europeiska konferensen den 20 oktober erbjöd ett tillfälle att diskutera de ansträngningar som måste göras på internationell nivå.
Novembersammanträdet i FN: s generalförsamling blir ett nytt tillfälle att stärka denna koalition.
Konkret bygger Europeiska unionen sin Afghanistanstrategi kring fem huvudlinjer, nämligen att prioritera humanitär katastrofhjälp, FN: s centrala roll, att hitta en rättvis och varaktig intern lösning, vikten av en omstruktureringsplan för landet och slutligen behovet av att ge stabilitetspakten en regional dimension.
Noteras bör att dessa fem huvudlinjer entydigt godkändes av rådet (allmänna frågor) i Luxemburg den 17 oktober och vid det informella toppmötet i Gent den 19 oktober.
När det gäller humanitär katastrofhjälp, har hittills cirka 320 miljoner euro mobiliserats för att hantera krisen för flyktingar och tvångsförflyttade personer, liksom hungersnödens konsekvenser.
Den största svårigheten är att ta sig fram till de nödlidande grupperna, något som kräver ett helhjärtat samarbete från Afghanistans grannländer.
Ordförandeskapet har för detta syfte vidtagit olika åtgärder.
När det gäller att mobilisera och distribuera hjälpen skall ett nära samarbete upprättas mellan medlemsstaternas biståndsorgan, ECHO och olika internationella humanitära organisationer.
Bland dessa finns FN: s flyktingkommissariat och det internationella livsmedelsprogrammet, utan att glömma Internationella rödakorskommittén och de många icke-statliga organisationerna.
Den andra komponenten är FN: s centrala roll.
Europeiska unionen menar att endast Förenta nationerna har internationell legitimitet att hitta en intern politisk lösning.
FN: s roll blir även avgörande när det gäller att genomföra en återuppbyggnadsplan för landet.
Europeiska unionen förlitar sig därmed på de ansträngningar som görs av FN: s generalsekreterare och hans representant för Afghanistan.
Unionen fäster även särskild vikt vid den plan som nyligen lagts fram av generalsekreterarens särskilde representant, Brahimi.
Rådet skall samordna sina insatser för att fastställa hur man bäst kan agera för att medverka till genomförandet av denna plan.
När det gäller en intern politisk lösning är det viktigt för Europeiska unionen att kommande afghanska myndigheter väljs av det afghanska folket, att de företräder de etniska grupper som finns i landet och att de respekterar och värnar de mänskliga rättigheterna, humanitär rätt och rättssamhället i stort.
Slutligen är det viktigt att de vägrar varje form av samröre med terrorismen och upprätthåller vänskapliga förbindelser med grannländerna och därmed bidrar till en allmän stabilisering i området.
Europeiska unionen vill för närvarande helst inte öppet ta ställning för någon särskild lösning, utan överlåter denna uppgift till FN: s generalsekreterares särskilda representant samt till afghanerna själva.
När det gäller återuppbyggnadsplanen anser Europeiska unionen att det brådskar att upprätta en återuppbyggnadsplan för landet, med tanke på den interna politiska utvecklingen i Afghanistan.
Unionen vill medverka i återuppbyggnaden tillsammans med en rad aktörer, bland andra givarländer och internationella organisationer.
Unionen har uppfattningen att det handlar om ett arbete på lång sikt som kräver ett långsiktigt engagemang från dem som medverkar i planen.
När det gäller en regional strategi anser Europeiska unionen att någon hållbar fredsprocess i Afghanistan inte är möjlig om man inte angriper problemen ur ett regionalt perspektiv.
Det gäller med andra ord att övertyga Afghanistans grannländer, och vissa andra maktcentra i regionen, om att fredsprocessen i landet även kommer att gynna dem.
Dessa staters säkerhetstänkande måste ses som legitima, för att undvika en fortsättning på den utländska inblandning som så ofta skapat oro i Afghanistan och underblåst landets interna konflikter.
Europeiska unionen anser att följande länder och internationella organisationer har en nyckelroll i varje form av regional strategi för att lösa den afghanska frågan.
Det gäller Pakistan, Iran, Indien, Uzbekistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Kina, Ryssland och Organisationen för den islamiska konferensen.
Det är förstås omöjligt att inte beröra de senaste händelserna.
Händelseutvecklingen har accelererat de senaste dagarna i och med erövringen av Mazar-i-Sharif och Kabul.
Dessa händelser är ett tecken på att talibanregimen och terroristnätverken gradvis håller på att förlora kontrollen över Afghanistan.
De utgör ännu ett steg på vägen mot att uppnå den internationella koalitionens mål, som är att utrota terroristnätverken.
I dessa avgörande ögonblick för Afghanistans framtid påminde Europeiska rådets tjänstgörande ordförande Verhofstadt i går om rådets ståndpunkt, som är att stabilitet aldrig kan finnas i detta land så länge en stabil, legitim, demokratisk regering inte har inrättats, som företräder samtliga etniska grupper.
Denna regering måste också fullt ut följa principen om de mänskliga rättigheterna.
Han erinrade även om att det är Förenta nationernas uppgift att spela en central roll för att hjälpa afghanerna med uppgiften att bilda en regering.
Unionen har för avsikt att stödja FN: s planer i denna riktning och uppmanar med eftertryck Nordalliansen att utan förbehåll medverka i dessa ansträngningar.
Unionen är för övrigt beredd att hjälpa Afghanistan att upprätta och genomföra en omfattande återuppbyggnadsplan, som är en nödvändig förutsättning för fredsprocessen.
Detta projekt påverkar inte på något sätt prioriteringen av den humanitära katastrofhjälp som den afghanska befolkningen behöver mer än någonsin.
Europeiska rådets tjänstgörande ordförande betonade slutligen den afghanska frågans regionala dimension.
Även om det är uppenbart att afghanerna själva måste besluta vem som skall regera i framtiden, återstår ändå det faktum att alla länder i regionen måste känna sig trygga med en ny afghansk regering.
Det är i den andan Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande skall genomföra ett besök i Indien och Pakistan den 23-24 november.
När det slutligen gäller Mellanöstern står situationen i Mellanöstern även fortsättningsvis i centrum för Europeiska unionens intresse.
Våldet och misstron mellan parterna förhindrar ett återupptagande av den politiska dialogen, som måste börja med att Tenetplanen och rekommendationerna i Mitchellrapporten tillämpas, och som måste leda till en rättvis och hållbar lösning på konflikten, grundad på FN: s säkerhetsråds resolution 242 och 338 och på principerna från Madrid och Olso.
Inom ramen för en strategi byggd på skytteldiplomati finns Europeiska unionen ständigt närvarande i regionen, med företrädare från såväl medlemsstaterna som rådet.
Tack vare insatser av den höge representanten Solana, det särskilda sändebudet Moratinos och flera europeiska ministrar var det exempelvis möjligt att efter åtskilliga turer hålla mötet mellan Peres och Arafat den 26 september.
Israeler och palestinier har tyvärr inte lyckats omsätta detta nya försök att få till stånd ett eldupphör i praktisk handling.
Den Europa-Medelhavskonferens som ägde rum i Bryssel den 5-6 november erbjöd ett tillfälle för en bred diskussion om stabilitet och säkerhet i Medelhavsområdet.
Tack vare konferensen kunde parterna bland annat ta ytterligare ett steg på vägen mot att återupprätta en dialog på hög nivå, som på sikt kanske kan återskapa det förtroende som krävs för att återuppta förhandlingarna om den slutliga ställningen.
Europeiska rådets ordförande och rådets tjänstgörande ordförande kommer nu i veckan att åter bege sig till Mellanöstern.
De får sällskap av kommissionens ordförande och den höge representanten Solana, som alla parter tillerkänner en viktig roll.
Detta uppdrag ingår i det uppdrag som det belgiska ordförandeskapet tilldelades vid rådets informella möte i Gent, och blir ett tillfälle att än en gång påminna parterna om Europeiska unionens klara ståndpunkt i fråga om de målsättningar som skall uppnås vid slutförhandlingarna.
Detta innebär för palestiniernas vidkommande upprättandet av en hållbar och demokratisk stat och ett slut på ockupationen av deras territorium, och för israelerna rätten att leva i fred och säkerhet innanför sina internationellt erkända gränser.
Europeiska unionen kommer även att erinra om att strävandena efter en allomfattande och varaktig fred i regionen kräver att vederbörlig hänsyn tas till konfliktens israelisk-syriska och israelisk-libanesiska aspekter.
Lösningen av dessa bör styras av samma principer.
Avslutningsvis har Europeiska unionen som ni ser hittills inte sparat någon möda i försöken att åstadkomma ett närmande mellan de olika ståndpunkterna i Mellanöstern, och kommer att fortsätta dessa strävanden så länge som det krävs.
Europeiska unionen fortsätter för övrigt att mycket uppmärksamt följa utvecklingen i Afghanistan och i hela den centralasiatiska regionen.
Inom ramen för antiterroristkoalitionen kommer unionen att fortsätta sina insatser för att bekämpa alla former av stöd till den internationella terrorismen.
(Applåder)
