# ID: svediakorp-gov419614
# author: Busquin (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,467
# sentences: 99
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, ärade parlamentsledamöter!
Vi har kommit till ett avgörande ögonblick för antagandet av det nya ramforskningsprogrammet.
Europaparlamentets yttrande i första behandlingen är ett avgörande steg.
Även jag vill instämma i alla gratulationer som riktats till föredraganden, Gérard Caudron, och jag vill verkligen säga att betänkandets kvalitet, men även den anda han låtit betänkandet präglas av och den energi och det arbete han lagt ned på det, är föredömliga när det gäller att slutföra en svår uppgift.
Som Quisthoudt-Rowohl påpekade är det en komplicerad uppgift, men Caudron har verkligen skött den med den äran och jag vill tacka honom särskilt.
Jag vill också säga att arbetet är resultatet av ett kollektivt arbete, och jag vill knyta skuggföredraganden från övriga grupper till processen.
Jag skall inte nämna några namn, men jag tror att våra tankar går till alla som engagerat sig i detta arbete under de senaste månaderna, och gjort det på ett konstruktivt sätt, vilket också har påpekats.
Självklart vill jag också knyta föredraganden från de olika utskotten till processen, liksom givetvis hela ITRE-utskottet och utskottets sekretariat som har medverkat i arbetet.
Jag anser att det arbete som läggs fram för oss verkligen är ett kollektivt arbete av hög klass.
Ni vet att det i denna fråga finns ett antal ändringsförslag som återstår.
Jag skall inte försöka lägga fram kommissionens ståndpunkt om vart och ett av dessa, för i så fall skulle ni behöva ge mig två timmars talartid, men jag vill säga att en fullständig tabell omedelbart kommer att lämnas in till parlamentets kansli för detta ändamål.
Allmänt vill jag understryka att kommissionen i stort går på ITRE-utskottets linje.
Även om det statistiskt sett kanske kan ifrågasättas, har kommissionen i praktiken antagit 248 av 334 ändringsförslag - i nuvarande skick, delvis eller i princip - vilket motsvarar tre fjärdedelar.
Ni skall som sagt få se kommentarerna till vart och ett av dessa ändringsförslag, och skälen till att andra ändringsförslag inte kan godkännas av kommissionen.
Ibland finns de nämligen redan med i förslaget, vilket är viktigt att känna till.
Jag skall alltså bara lägga fram kommissionens ståndpunkt om kärnfrågorna, enligt hur de definieras i de ändringsförslag som antagits av ITRE-utskottet.
Jag skall ta upp ramprogrammets struktur, dess vetenskapliga och tekniska innehåll, instrumenten för programmets genomförande, den totala budgeten och budgetfördelningen, den etiska frågan, och avslutningsvis säga några ord om programmets förvaltning, eftersom detta givetvis är den springande punkten, vilket också har framhållits.
När det gäller ramprogrammets övergripande struktur delar kommissionen parlamentets synsätt, som det kommer till uttryck i ändringsförslag 36 som ursprungligen lades fram av van Velzen.
Kommissionen och parlamentet kan därmed glädjande nog enas kring tanken på ett enda särskilt program för samtliga prioriterade tematiska områden, så att en tvärvetenskaplig samstämmighet och en strategisk syn på forskningen i Europa kan uppnås.
Tack vare denna metod är det även möjligt för parlamentet att nära följa upp genomförandet.
Vart och ett av de åtta prioriterade områdena kommer nämligen att tilldelas en särskild budgetpost, som kommer att omfattas av parlamentets budgetkontroll.
När det gäller det vetenskapliga och tekniska innehållet handlar de flesta ändringsförslag om det vetenskapliga innehållet, närmare bestämt ändringsförslag 30-294.
Vi godkänner en rad förslag från parlamentet om följande prioriterade områden: 2 (informationssamhällets teknik), 3 (nanoteknik), 4 (flyg- och rymdteknik) och 7 (medborgare i det europeiska kunskapssamhället).
Vi tänker exempelvis på Schroeders ändringsförslag om respekten för privatlivet inom informationsteknikens område, och på ändringsförslagen från utskottet för sysselsättning om forskning i linje med målsättningarna från Lissabon.
Framför allt godtar kommissionen att omstrukturera innehållet i de prioriterade områdena 1 (Genforskning och hälsa), 5 (Livsmedelssäkerhet) och 6 (Hållbar utveckling), enligt de riktlinjer som parlamentet föreslår.
Prioriteringsområde 1: att vidga perspektivet till en analys av generna för samtliga levande organismer och betona de medicinska forskningsaspekterna i två separata avsnitt, i synnerhet vad gäller cancer, under den budgetpost som föreslås av van Velzen och i samma anda som ändringsförslagen från Gutiérrez-Cortines och Caudron, går i en riktning som vi fullt ut kan godta.
I det sammanhanget vill jag förresten flika in ett svar på inlägget från Sandbaek om de fattigdomsrelaterade sjukdomarna och vaccin mot aids, tuberkulos och malaria.
Sådana planer finns givetvis redan inom ramen för den internationella politiken, vilket McNally för övrigt framhöll, och den tekniska plattformen om aids, malaria och tuberkolos ligger därför helt i linje med vad Sandbaek efterlyser.
Frågan hade redan besvarats.
Prioriteringsområde 5: att förstärka de aspekter av jordbruksforskningen som har anknytning till livsmedelssäkerhet, framför allt i samma anda som vissa ändringsförslag från utskottet för jordbruk och fiskeriutskottet, och ändringsförslaget från Piétrasanta och Quisthoudt-Rowohl som här tillmötesgås inom område 5 - livsmedelssäkerhet.
Prioriteringsområde 6: att omorganisera det, såsom föreslagits av Caudron, Lange, Hyland och van Velzen, i tre helt skilda avsnitt motsvarande de aspekter som berör miljö, transport och energi.
Till energiavsnittet räknar jag givetvis förnybara energikällor, med tonvikt på vissa specifika aspekter av dessa.
Detta var också önskemålet från utskotten för miljö respektive transport.
Det prioriterade området " Hållbar utveckling " kommer alltså att delas in i tre underavsnitt som behandlar dessa tre aspekter.
Innan jag går över till allmänna synpunkter, vill jag tillägga att kommissionen godkänner eller på samma sätt beaktar flera ändringsförslag som berör innehållet och den allmänna politiken.
Det gäller bland annat samtliga ändringsförslag från Glante om kandidatländernas deltagande, ändringsförslaget från McNally om att undanta vapenforskning och ändringsförslaget från Linkohr om forskning som rör säkerhetsfrågor som kan beaktas inom ramen för forskning om aktuella frågor och inom ramen för Gemensamma forskningscentret.
Vi är även mycket uppmärksamma på de små och medelstora företagen, vars roll Rovsing och Carraro påpassligt påminde om nu på morgonen.
Det är helt klart att de små och medelstora företagen har en särskild roll att spela i det kommande ramprogrammet.
När det gäller instrumenten, instämmer kommissionen till stor del i inriktningen på parlamentets ändringsförslag.
Grundtanken är att under en viss period använda de mer traditionella instrument som för närvarande är i bruk, vid sidan av de nya instrumenten med stor integrerande förmåga.
Detta var för övrigt den tanke McNally förde fram.
Därför föreslår kommissionen att man inom vissa ramar, inom ramen för spetsforskningstrappan som föreslagits av föredraganden Caudron, skall använda sig av de särskilda målinriktade projekt och samordnade insatser som föreskrivs i kommissionens förslag om bestämmelser för gemenskapens ekonomiska deltagande.
Förslaget kommer att innehålla en redogörelse för spetsforskningstrappan, åtminstone den bakomliggande tanken.
Icke desto mindre är det så att de nya instrumenten absolut måste kvarstå som de viktigaste prioriterade verktygen för att genomföra denna del av ramprogrammet, för utan deras strukturerande effekt kommer det inte att finnas något verkligt område för europeisk forskningsverksamhet.
När det gäller budgeten vill jag tacka parlamentet för att man har lagt band på sig, och visat prov på en realistisk budgetsyn genom att hålla sig inom de ramar som anges i kommissionens förslag, vilket innebär en ökning i reella termer med 17 procent av föregående ramprograms totala budget.
Detta är viktigt, eftersom de siffror som kommissionen föreslagit hade upprättats utifrån en uppskattning av behoven (det har jag nog redan sagt), mot bakgrund av budgetplanen och det befintliga utrymmet under utgiftskategori 3 i budgetplanen (intern politik).
Vi tror därför att medlemsstaterna kommer att följa detta tillvägagångssätt i rådet, eftersom det är logiskt, konsekvent och rimligt.
När det gäller parlamentets förslag om att öka den totala finansieringsramen med 100 miljoner euro, är detta ingen större ökning.
För att undvika kohandel mellan institutionerna tror vi ändå att vi måste vara konsekventa och hålla fast vid de val som har gjorts.
Kommissionen vill därför behålla det ursprungliga förslaget på totalt 17,5 miljarder för att slå vakt om denna konsekventa hållning gentemot institutionerna.
Sedan får vi se hur vi skall tackla problemet med fusion.
När det gäller fusion, vore det bra om man kunde visa prov på smidighet i tolkningen av principen om de 200 miljoner euro som avsatts för att användas till ITER.
Det är nämligen alla verksamheter i anslutning till ITER som berörs och inte enbart konstruktionen av maskinen.
Härigenom blir det möjligt att bevara den nuvarande och framtida forskningspotentialen.
Det vore också bra att tolka fusion i en mer positiv riktning.
Jag fäste mig med glädje vid den bild Linkohr målade upp, men det är sant att man inom den kommande tjugoårsperioden också kommer att bedriva mycket intressant forskning om material och metoder för magnetiskt innesluten fusion, forskning som kommer att bli ännu mer prestigefylld än forskningen om fusion och som kan bli användbar för att utveckla nya tekniker inom en rad andra sektorer.
Det är alltså den här typen av upplägg vi inriktar oss på, för övrigt i den anda som har godkänts i ITRE-utskottet.
Sedan vill jag i det här sammanhanget säga att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna kommer att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att fastställa dessa målsättningar i en mer närliggande framtid, kring 2020.
2020 är avlägset, men det är också nära och ett sådant initiativ skulle få effekter.
Detta förslag har för övrigt även förelagts rådet av ett antal medlemsstater som i relativt stor utsträckning är positiva till denna inriktning på 2020 när det gäller material som krävs för fusionskraften.
När det gäller anslagsfördelningen för ramprogrammet, är kommissionens ambition att i stort följa de riktlinjer som parlamentet föreslagit.
Detta är en närmast automatisk konsekvens av att kommissionen godkänt parlamentets ändringsförslag i sakfrågan.
Har vi godkänt ändringsförslagen i sak på vissa områden är det självklart att vi måste ordna deras finansiering.
I de fall då forskningsinsatserna utsträcks till att omfatta områden som inte ursprungligen förutsågs måste budgeten självklart anpassas, med risk för att nå en kritisk nivå.
De ändringar som vi förutser är emellertid mindre omfattande än de som parlamentet föreslår.
Varför?
För att inte överskrida de verkliga behoven, enligt bedömningen av dessa, men även för att de åtgärder som bedrivs inom ramen för vad som kallas det åttonde prioriterade området inte skall bli helt utan finansiella resurser.
Detta område har krävt kompletterande förklaringar, och vi kommer att fortsätta ge sådana.
Varför får vi inte riskera att lämna dessa åtgärder utan finansiella resurser?
För att denna verksamhet spelar en viktig roll.
Det gäller i synnerhet forskningen kring reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, som är ett viktigt gemenskapspolitiskt mål, ett mycket viktigt och rentav allt viktigare mål inför den kommande utvidgningen.
Det gäller också genomförandet av fiskeripolitiken, folkhälsans epidemiologiska aspekter, rättsväsen och säkerhet, frågor som inte på något bra sätt kan behandlas inom ramen för andra prioriterade områden, som är mer specifika och omfattas av " smalare " forskningsprogram.
Här finns ett verksamhetsområde och en strävan att stödja gemenskapspolitiska aspekter av forskning och utveckling, som bör tilldelas tillräckliga resurser.
Jag tänker även på alla politikområden som berör utvidgningen och som Verheugen också vill stödja, bland annat på humanvetenskapens område.
När det gäller etiska aspekter hade vi granskat det ändringsförslag som antogs av ITRE-utskottet i Caudrons betänkande, men vi är förstås även fullt beredda att granska ändringsförslag som lämnas in under plenarsammanträdet.
Detta är mycket riktigt en känslig fråga och i den text som kommissionen planerar att föra in i beslutet undantas uttryckligen från gemenskapsfinansiering - förutom forskning om kloning av människor och forskning som syftar till att ändra den mänskliga arvsmassan - forskning i syfte att skapa mänskliga embryon enbart i forskningssyfte eller i syfte att framställa stamceller.
Att döma av vad jag hört syftar ändringsförslagen även till att bland annat undanta överföring av cellkärnor, exempelvis ändringsförslaget från Nisticò, Trakatellis och Purvis.
Jag skall avsluta med två frågor, om det går bra och utan att bli alltför långrandig.
Det finns en aspekt som kanske inte har betonats tillräckligt, och det är samordningen.
Jag tror att samordningen av de nationella programmen är en nyckelfråga för att inrätta ett verkligt europeiskt område för forskningsverksamhet - nationella och regionala program, fru Maes.
Som ni vet har vi utarbetat ett meddelande om " regioner och forskning ", och 400 miljoner euro har avsatts inom detta område.
De kan möjliggöra stöd till samordningsinsatser, i synnerhet inom ett antal särskilt angivna områden, som berörs av flera av parlamentets ändringsförslag.
Jag vill exempelvis hävda att barnsjukdomarna och diabetes - jag talar om ändringsförslaget från Nisticò, Fiori och Bowis - i ökad utsträckning måste bli föremål för en samordning av medlemsstaternas politik.
Detta gäller även risken för jordbävningar - som berörs i ändringsförslagen från Caudron och Nisticò - fossila bränslen och kanske även ekoparker - i ändringsförslaget från Piétrasanta, som jag inte vet om det kommer att återkallas.
Det finns alltså ett verksamhetsfält som berör samordningen av medlemsstaternas nationella politik.
Sedan skall jag tala om förvaltningen.
Förvaltningen av ramprogrammen har med rätta ibland kritiserats, bland annat av revisionsrätten, som särskilt har kritiserat den komplexa förvaltningsstrukturen.
Därför finns det ett mål som vi i detta sammanhang värnar om, och det är att förenkla förvaltningen för forskarvärlden, för de små och medelstora företagen.
Att förenkla förutsätter emellertid också att man skär ned på kraven och accepterar en viss flexibilitet, av respekt för offentliga medel, av respekt för revisionsrättens anmärkningar.
Vi kommer alltså att lägga förslaget.
Vi har tagit initiativet genom de nya instrumenten.
Frågan om bestämmelserna för gemenskapens finansiella deltagande är särskilt viktig och ni kommer att få till uppgift att fastställa dessa bestämmelser.
Till Quisthoudt-Rowohl vill jag säga att vi har pågående diskussioner med företrädare för forskarsamhället, företagen och parlamentet.
Det blir nästa uppgift.
Avslutningsvis vill jag tacka parlamentet.
Jag tror att ett betydelsefullt arbete har uträttats, som är sådant att det kommer att föra oss närmare detta europeiska område för forskningsverksamhet som jag tror att vi alla strävar efter.
Tack för ert arbete och medverkan.
(Applåder)
