# ID: svediakorp-gov419612
# author: Kratsa-Tsangaropoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 408
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det sjätte ramprogrammet för forskning utgör en seriös och grundläggande satsning av Europeiska unionen i syfte att försöka uppnå sina strategiska mål, det vill säga att under de kommande tio åren bli det mest konkurrenskraftiga området i världen grundat på kunskapens ekonomi.
Programmet låter också Europeiska unionen berikas av de framsteg som görs i andra delar av världen och samtidigt bidra till mänsklighetens utveckling.
Vi måste alla leva upp till de krav som denna utmaning ställer på oss, på både europeisk och nationell nivå.
Det gäller det generösa ekonomiska stödet till forskningen inom alla områden, samordnandet av forskningen på europeisk nivå i motsats till den uppsplittring som sker i dag, och spridningen av forskningen inom hela den ekonomiska och sociala strukturen.
Uppnåendet av våra mål när det gäller politik och utveckling beror just på hur man använder forskningsresultaten till gagn för hälsa, medborgarnas livskvalitet, full sysselsättning och vår sociala sammanhållning.
Jag koncentrerar mitt inlägg på behovet av forskning inom den sociala sektorn.
Vår sociala modells livskraft utgör den främsta förutsättningen för vår utveckling.
Den sociala dagordningen som vi har antagit och tillämpar är grunden för denna politik.
De ekonomiska och sociala omvandlingarna har lett till ett dödläge för vår ekonomi och vårt samhälle.
Den åldrande befolkningen, det stora antalet fattiga och socialt isolerade, de många arbetsplatsolyckorna, behovet av en lyckat integrering av stora grupper medborgare - exempelvis romer -, integrering på arbetsmarknaden av funktionshindrade, det ständiga behovet av att kvinnors situation på arbetsmarknaden underlättas, de nya farorna när det gäller arbetstagarnas hälsa samt det ökade mångkulturella inslaget i det europeiska samhället - detta kräver vetenskaplig forskning som skall ligga till grund för vår politik under de kommande åren.
På så vis kommer även de europeiska länder som inte har någon tradition inom social forskning att bli motiverade och det är just dessa länder som ställs inför de största utvecklingsproblemen.
Slutligen skulle jag vilja betona behovet av information till och diskussion med medborgarna om alla våra forskningsmål.
Forskning inom alla sektorer, från bioteknik till social forskning, pågår långt från medborgarna och i stängda laboratorier eller utredningsrum.
Medborgarna är inte i stånd att läsa artiklarna, inte bara i de vetenskapliga tidskrifterna utan även i tidningar med stor spridning.
Vi bör bemöda oss om att systematiskt informera medborgarna.
