# ID: svediakorp-gov419595
# author: Alyssandrakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 476
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Herr kommissionär!
Mina damer och herrar kolleger!
Vi har framför oss en mycket viktig text vars innehåll inte bara skall fastställa Europeiska unionens finansiering av forskningen utan även visa på inriktningar och verksamheter för alla medlemsländer och då särskilt för dem - exempelvis Grekland - som i praktiken inte har ett eget nationellt forskningsprogram.
En konstaterad svaghet för forskningen inom Europeiska unionen är de låga anslagen.
Likväl uppfyller inte Europeiska kommissionens totala budgetförslag behovet av en generös anslagsökning och tyvärr presenterade inte utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi någon ökning av budgeten trots att utskottet har lagt till verksamheter.
En annan allvarlig fråga är den om inriktning.
Det förslag som vi behandlar lämnar små marginaler åt den fria forskningen vilken visserligen inte direkt kommer att ge resultat som man kan dra nytta av, men dock bidrar till att utveckla kunskapen och den kommer att skapa en grund för tillämpningar under kommande årtionden.
Ur denna synvinkel anser vi att det förslag som har lagts fram av utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi om en minskning av anslagen till det åttonde av de så kallade prioriterade forskningsområdena har en felaktig inriktning.
Det betyder givetvis inte att vi motsätter oss de sju föreslagna prioriterade forskningsområdena.
En tredje viktig fråga gäller vem som skall dra nytta av det ekonomiska stödet.
Det föreslagna programmets struktur är sådan att den både direkt och indirekt gynnar företag eftersom även inriktningen är anpassad till dessas behov.
Enligt vår uppfattning bör företagens forskning finansieras genom deras vinster och inte genom den offentliga budgeten.
Vi är samtidigt rädda för att de små forskningsgrupperna kommer att få svårt att få ekonomiskt stöd även om de ändringsförslag som lagts fram av utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi i denna fråga kommer att underlätta för dem.
En anmärkning beträffande Euratom-programmet: Man bör vara försiktig när det gäller säkerheten vid fission inom kärnenergin, men man bör också hoppas på att utvecklingen av fusion kommer att ge långsiktiga lösningar på energiförsörjningen.
Ur denna synvinkel är jag glad över att utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi föreslår en anslagsökning till reaktorn ITER.
Slutligen är jag rädd för att diskussionen om den så kallade etiska frågan har fått en mycket större omfattning än den borde och antagligen har blivit vilseledande.
Den offentliga finansieringen av forskningen är inte ett lämpligt medel för att lösa sådana problem.
Det skulle ha varit en allvarlig försummelse av mig, herr talman, om jag inte skulle ha tackat ledamoten av kommissionen Busquin och hans stab samt, givetvis, vår föredragande Caudron och alla de föredragande som befunnit sig i bakgrunden, för det mycket stora arbete som de har utfört.
