# ID: svediakorp-gov419577
# author: Caudron (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,331
# sentences: 51
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Innan jag börjar mitt inlägg om det sjätte ramprogrammet om forskning - ett omfattande program med en preliminär budgetram på 17,5 miljarder euro, inklusive Euratom - vill jag varmt tacka alla de som hjälpt mig med denna digra uppgift.
Jag vill nämna det svenska och belgiska ordförandeskapet, Europeiska kommissionen och kommissionär Busquin, ordförande Westendorp och sekretariatet för utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (ITRE-utskottet), vidare gruppadministratörerna, min assistent Gaëlle Le Bouler, de kolleger som varit " skuggföredragande " för ITRE-utskottet, föredraganden av yttranden och skuggföredraganden från de utskott som utsetts att avge yttranden samt gruppsamordnarna.
Jag tror att jag nu, utan större risk för att bli motsagd, kan säga att vi har uträttat ett helt enastående gemensamt arbete.
Det kommer för övrigt att visa sig vid omröstningen, jämfört med omröstningarna om fjärde och inte minst femte ramforskningsprogrammet.
Kommen så här långt tror jag att detta i mycket hög grad är resultatet av en dubbel strävan.
Först och främst vad gäller formen, en strävan hos mig som föredragande, som alltid har sagt att jag vill representera en bred majoritet i parlamentet och vara dess språkrör.
Därefter vad gäller sakfrågan, en strävan att redan i inledningsskedet av vårt arbete stödja principen, grundstrukturen och budgetramen i kommissionär Busquins förslag.
Detta stöd har därefter kompletterats och kommer att fortsätta kompletteras med förslag till ändringar, som är resultatet av ett brett samråd med den europeiska forskarvärlden, Europaparlamentariker och alla organ och medborgare som berörs av den europeiska forskningen.
Sedan början av 2001 har jag personligen deltagit i mer än 250 sammanträden, möten och diskussioner om denna fråga och detta betänkande.
Jag vill tillägga att jag även strävat efter öppenhet genom att i realtid offentliggöra all tillgänglig information och alla synpunkter om denna fråga via min hemsida på Internet, som de senaste månaderna haft mer än 3 000 besökare per månad, om man bortser från semesterperioden i somras.
För att tala klarspråk har jag - och vi - samtyckt till att konkret inrätta det europeiska området för forskningsverksamhet genom ramforskningsprogrammet, liksom till allt som följer härav, inbegripet att stödja Gemensamma forskningscentret.
Jag och vi har samtyckt till behovet av att beakta begreppet europeiskt mervärde enligt Europeiska kommissionens förslag.
Men samtidigt har jag och vi krävt att en annan aspekt av mervärdet skall beaktas - mervärdet i att " europeisera " forskningen.
Det utgör ett komplement till Europeiska kommissionens ekonomiska mervärde.
Jag har hävdat att man måste undvika varje slags känsla av och varje form av uteslutning och att de forskare som upptäckt behovet av en europeisk dimension i sitt arbete måste stärkas i sin uppfattning.
Allt detta har avsatt konkreta resultat i form av två nya delprioriteringar.
Först och främst kampen mot de viktigaste sjukdomarna, som är ett komplement till forskningen inom gentekniken och dess förväntade konsekvenser för hälsan.
För det andra väg- och sjötransporter med intermodalitet, rörlighet, säkerhet, effektivitet och samverkan som målsättning och med ett utpräglat kvalitets- och miljötänkande.
Detta har även avsatt resultat i form av förslag som rör ramprogrammets funktion, för att säkerställa en mjuk övergång mellan de tidigare instrumenten från fjärde och femte ramprogrammet och Europeiska kommissionens tre nya instrument.
Till dessa har jag lagt ett fjärde instrument som kallas " spetsforskningstrappan ".
Ytterligare resultat har avsatts i form av en kompromiss om de särskilda programmen, genom förslaget om ett enda program, för större enhetlighet.
Detta skall kompletteras med åtta delprogram, för ett tillräckligt brett deltagande och tillräcklig kontroll.
Slutligen har resultat nåtts i form av konkreta åtgärder för att förbättra forskarnas levnadsförhållanden och rörlighet, ej att förglömma de krav som syftar till att stärka de små och medelstora företagens och mikroföretagens roll.
När det gäller Euratom, har majoriteten av ITRE-utskottet även i denna fråga godkänt principerna och grundstrukturen i kommissionens text, med fokus på behovet av att trygga vår energiförsörjning, minska riskerna samt behandlingen av kärnavfall.
Slutligen har majoriteten av ITRE-utskottet bekräftat behovet av fusionsforskning och behovet av att snabbt påbörja bygget av en försöksreaktor, om möjligt i Europa.
Det måste vi göra om vi skall ha en chans att trygga en säker energiförsörjning under ett halvt sekel.
Herr ordförande, herr kommissionär, mina damer och herrar, kära kolleger!
Europaparlamentet kommer i dag att ha en gedigen och solid grund att stå på efter första behandlingen.
Det gläder mig för övrigt att man i måndags kväll undvek vad jag skulle vilja kalla ett " fult knep ", nämligen att göra antagandet av mina betänkanden avhängigt av slutsatserna från tillfälliga utskottet för humangenetik.
Jag hoppas vidare att vi själva vid middagstid kommer att ha nått en kompromiss om etiska regler, liksom när det gäller forskningen om överflödiga embryonala stamceller.
Om denna kompromiss antas i dag, kan det för övrigt bidra till att diskussionerna och omröstningarna om Fiori-betänkandet avlöper väl under sammanträdesperioden i Bryssel i november.
Sunt förnuft och tolerans måste segra, med ömsesidig respekt för var och ens övertygelse.
Redan nu har omröstningarna i ITRE-utskottet den 16 och den 22 oktober vunnit gehör hos rådet (forskning) som sammanträdde den 30 oktober.
Det är åtminstone den slutsats jag drar vid läsningen av rådets slutkommuniké.
I december kommer man vid ett nytt möte i rådet (forskning) att fastställa en gemensam ståndpunkt och jag har goda förhoppningar om att vi därefter kommer att kunna nå ett gemensamt beslut inom ramen för medbeslutandet, genom att prioritera informella överläggningar.
Kommer vi att klara oss utan förlikning?
Det är inget jag kan lova, men denna morgon vill jag upprepa vad jag har sagt.
Ju snabbare vi är färdiga med vårt arbete 2002, desto snabbare kommer parterna inom forskningsområdet att kunna förbereda sig och se till att övergången från femte ramprogrammet blir så bra som möjligt.
Desto snabbare kommer vi även att kunna bygga upp våra internationella partnerskap med kandidatländerna och de associerade länderna, utan att glömma alla andra internationella insatser.
Jag vill sluta där jag började, genom att tacka alla som gjort det möjligt att utföra detta goda arbete och vädja till kommissionen och rådet att lyssna på oss, och framför allt att höra oss.
Våra krav är inte orealistiska krav, eller krav som dikteras av politisk bekvämlighet.
Det är medborgarvänliga och europeiska krav, som växt fram under mogna överväganden och diskussioner.
Därför kräver vi att de skall studeras närmare.
När tiden är inne kommer de slutliga kompromisserna givetvis att kräva ansträngningar från alla håll, men för ögonblicket handlar det om att helt självständigt fastställa vår ståndpunkt.
Till sist vill jag påminna om ett mål som tydligt ställdes upp redan i januari - att göra denna förberedelse till ett gyllene tillfälle för en europeisk diskussion i syfte att stärka det nödvändiga bandet mellan vetenskap och samhälle och övertyga om att vetenskapen förvisso inte är lösningen på allt, men att det inte finns någon möjlig lösning på vår världs stora problem utan vetenskapen, forskningen och forskarna.
Jag hoppas därför att vårt arbete kommer att ha bidragit till detta, samtidigt som det gett kommissionen och rådet förslag hämtade från den europeiska forskarvärlden.
Dessa förslag kommer att bidra till att under 2002 förse Europa med ett ramforskningsprogram - kallat det sjätte, och jag vill betona den siffran - som både är nydanande, realistiskt och effektivt.
Det kommer att utgöra det bästa redskapet för att genomföra det europeiska område för forskningsverksamhet som vi alla stöder.
(Applåder)
