# ID: svediakorp-gov419388
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 540
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Herr ledamot, jag vill besvara era frågor på följande sätt: För det första: För de extra åtgärderna för att förbättra förmågan till genomförande tas medel ur Phare-budgeten, det tas alltså inte några extra medel i anspråk, och det överförs inte heller några medel.
Det handlar snarare om att ändra prioriteringarna vid utformningen av Phare, vilket jag för övrigt meddelade parlamentet för någon tid sedan.
Också med tanke på följdverkningarna av den 11 september sade vi ju att vi är beredda att ändra prioriteringarna, om det till exempel gäller att uppfylla ökade krav inom området inrikes- och rättslig politik, polissamarbete och säkrande av de yttre gränserna.
I fråga om reaktorsäkerheten har kommissionen ingen som helst behörighet, som ni vet.
Jag vet inte vad revisionsrätten här refererar till.
Man kanske hänvisar till arbetet i rådets arbetsgrupp beträffande nukleära frågor.
Men det är inte någon kommissionsinrättning.
Kommissionen har ingen som helst behörighet och deltar inte heller i några som helst åtgärder för att förbättra den nukleära säkerheten i kandidatländerna.
Det enda kommissionen gör är att med de länder av vilka det begärs, nämligen Litauen, Bulgarien och Slovakien, förhandla om och genomföra en stängning av de reaktorer, som medlemsländerna anser inte kan rustas upp.
Detta har i stor utsträckning avslutats, som ni vet.
Det saknas fortfarande ett slutgiltigt stängningsdatum för Ignalina II i Litauen, och det saknas också motsvarande finansieringsmöjligheter.
Men det kommer snart.
För övrigt har vi som kommission ingenting att göra med fortsatt byggnad av kärnkraftverk i central- och östeuropeiska länder.
Jag måste helt öppet säga att det är första gången jag hör något om denna kritik från revisionsrätten.
Jag själv vore ju tacksam, och det tror jag även ordföranden vore, om kommissionen hade behörighet när det gäller standarderna för den nukleära säkerheten.
Men jag måste också säga er att medlemsländerna - och ni som österrikisk ledamot vet ju också hur noga medlemsländerna är med detta i Melker-förfarandet mellan Österrike och Tjeckien, där kommissionen ju bara är moderator - mycket bestämt avvisar att kommissionen skapar fakta som skulle kunna leda till att det uppstår en europeisk gemenskapsrätt när det gäller normerna för reaktorsäkerheten.
Men jag är gärna beredd att återkomma till detta, när jag får ta del av denna rapport från revisionsrätten.
I fråga om tillkännagivandet från den turkiske ministerpresidenten är det inte något nytt det som Ecevit sagt, jag känner till det från många samtal och tillkännagivanden under mer än ett år.
Vårt svar är helt klart.
Om det för det första inte skulle ske något politiskt enande på Cypern, om för det andra medlemsstaterna skulle besluta om och parlamentet skulle godkänna att Cypern likväl ansluts, och om för det tredje Turkiet skulle visa en sådan reaktion, alltså helt hypotetiska frågor för ögonblicket, men om detta skulle ske, skulle det väl leda till den svåraste krisen i förbindelserna mellan Europeiska unionen och Turkiet.
För ögonblicket kan jag inte se hur man på ett snabbt vis skulle kunna komma ur en sådan kris.
