# ID: svediakorp-gov419333
# author: Bradbourn (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Det är mig en särskild glädje att delta i debatten om ett mycket viktigt betänkande som handlar om hur marknaden skall öppnas för konkurrens på viktiga områden av vår offentliga sektor.
Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden ansåg att de viktigaste delarna av förslaget var sunda, men utskottet hade en annan åsikt i flera viktiga frågor.
För det första innebar några av de föreslagna ändringsförslagen att man skulle göra undantag för det som brukar kallas integrerade transportsystem, trots att vi alla vet att transporter, och i synnerhet integrerade transporter, är en fråga om organisation och inte om vem som är ägare.
Detta skulle inte vara någonting annat än att släppa in protektionismen genom bakdörren.
För det andra fanns det en oro för att några av förslagen skulle göra det möjligt för de undantagna sektorerna att lägga aggressiva underbud på de delar av transportindustrin som, till exempel i mitt eget land, redan har avreglerats.
För det tredje kunde de minimis-bestämmelserna inte uppfylla sådana realistiska nivåer som skulle medge konkurrens på en öppen marknad.
Slutligen fanns det en oro över att den nivå på offentligt stöd som skall tas med i beräkningen när avtal tecknas vare sig skulle göra det möjligt att fortsätta att driva linjer som behövs av sociala skäl eller tillräckligt beakta bidrag till taxor, till exempel för de mindre lyckligt lottade så som de gamla eller de handikappade.
Det betänkande som till slut blev resultatet är ett steg på vägen för att lösa dessa frågor.
Jag fruktar dock att några av de ändringsförslag som infördes i det slutliga betänkandet skulle införa ovidkommande icke-affärsmässiga hänsynstaganden i vad som borde vara ett fullständigt öppet konkurrenssystem för EU.
Till exempel, de frågor som redan har tagits upp med anknytning till miljö och socialpolitik har i och för sig inte med upphandlingen att göra utan bör behandlas i en separat lagstiftning.
Detta är anledningen till att jag vill fästa er uppmärksamhet på dessa frågor och varför detta betänkande bara bör ses som ett första steg mot en avreglering av marknaden på detta område och inte som ett självändamål.
