# ID: svediakorp-gov419325
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 365
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) I kommissionens meddelande av den 20 september 2000 om tjänster i allmänhetens intresse i Europa aktualiseras dess ståndpunkt för att beakta den aktuella utvecklingen av EG-domstolens rättspraxis, liksom statschefernas vilja, vilken har uttryckts vid olika Europeiska rådsmöten (särskilt i Amsterdam och i Nice), till förmån för en större respekt av den specifika karaktären hos uppdragen avseende allmänna tjänster.
Detta nya meddelande tenderar dock att leda oss in i en fruktad ond cirkel.
Kommissionen, som uppenbarligen har många goda avsikter, föreslår att man skall definiera gränserna för de allmänna tjänsterna och för konkurrensreglerna, bevilja undantag för de statliga stöden till verksamhet med ett allmän ekonomiskt intresse, införa utvärderingssystem för de allmänna tjänsternas resultat, etc ...
Kommissionen uppför sig faktiskt som om de artiklar i fördraget som handlar om konkurrens var allmänt tillämpliga, och som om det var kommissionens uppgift att välvilligt bestämma var deras tillämpning skulle upphöra.
Kommissionen intar alltså en ställning som domare.
Men kommissionen tilldelas inte någon rättslig grund för detta i fördraget.
Att allmänna tjänster endast togs upp i förbigående i Romfördraget beror faktiskt på att det var självklart för dem som utarbetade fördraget att allmänna tjänster inte ingick inom de europeiska behörigheterna.
Inte heller i artikel 16 i EG-fördraget, som infördes genom Amsterdamfördraget, ändras denna ståndpunkt.
Vi måste följaktligen vara mycket uppmärksamma på kommissionens imperialistiska försök.
Den franska skrivelsen av den 27 juli 2001 verkar särskilt falla i fällan, trots att den var full av goda avsikter, eftersom man där föreslår att ett ramdirektiv skall utarbetas där man fastställer målen för tjänsterna av allmänt ekonomiskt intresse, liksom medlemsstaternas friheter och skyldigheter när det gäller dessa tjänster.
Det skulle faktiskt röra sig om ännu en europeisk text som skulle utgöra föremål för tolkningar och europeiska skiljeförfaranden.
Vi har i praktiken endast behov av en ny artikel i fördraget, vilken skulle bekräfta det uppenbara, nämligen staternas suveräna rätt att själva definiera och organisera sina allmänna tjänster, om det så handlar om allmänna tjänster eller om tjänster med ett ekonomiskt intresse.
