# ID: svediakorp-gov419295
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 372
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Risken för tillverkning och spridning av falska euro gör att en allvarlig inteckning vilar över startperioden för den gemensamma valutan, under det antal år som kommer att följa på det fysiska utbytet av mynten och sedlarna den 1 januari 2002.
Under denna brytningsperiod kommer nämligen medborgarnas förtroende att vara av yttersta vikt.
Men nu verkar det som om faran har underskattats, och sedan hanterats alltför sent.
Det var så sent som den 22 juli 1998 som kommissionen lade fram sitt huvudsakliga meddelande i frågan, och de första, om än partiella bestämmelserna om utvidgningen av Europols uppdrag och de straffrättsliga åtgärder som skall vidtas mot dem som tillverkar falska euro antogs 1999 och 2000.
Det förslag till beslut som vi precis har behandlat i dag fogas till denna bestämmelse genom att ett gemenskapsprogram för utbildning och stöd till de främsta aktörerna inom området för förfalskning föreskrivs i förslaget.
Om förslaget i sig inte framkallar några större invändningar, kan man däremot inte göra annat än betona det faktum att det kommit så sent, liksom vissa tvetydigheter som har att göra med brister i utformningen av den gemensamma valutan.
För det första vacklar den text som lagts fram ständigt mellan organisationen av " utbildning " och av " stöd ", och man vågar inte tydligt säga att samarbetet inom detta väsentliga område fortfarande inte är slutfört, 48 dagar från det fysiska utbytet av mynten och sedlarna.
För det andra upptäcker man bland målsättningarna för " utbildning-stöd ", temat med " skyddet av euron utanför unionen ", vilket dock inte utgör föremål för någon gemenskapsbefogenhet.
Detta medför ett tillfälle att här, ur en särskild synvinkel, upptäcka i vilken mån systemet med den gemensamma valutan är haltande och uppdelat mellan gemenskapsbefogenheter och andra befogenheter som förblir nationella, med en dåligt organiserad samordning mellan dessa två.
Men skulle det kunna gå på något annat sätt, när målet redan vid tidpunkten för Maastrichtavtalet var att locka väljarna genom att få dem att tro att den gemensamma valutan var möjlig utan en fullständig superstat?
Betänkande (A5-0380 / 2001) av Lehne
