# ID: svediakorp-gov419264
# author: Dupuis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 413
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Jag skulle vilja börja med att hylla den regerande prinsen och medlemmarna av Laos kungafamilj, de styrande, de ansvariga för de laotiska människorättsorganisationerna, och mina vänner Massimo Lensi och Bruno Mellano, som var mina kompanjoner i kampen under denna demonstration och under de efterföljande dagarna i Laos.
Jag skulle återigen vilja tacka er kära kolleger, liksom talmannen, Nicole Fontaine, och alla dem bland er som har gett ert stöd för syftet med vår gärning, som var och förblir frigivningen av dessa fem studentledare som arresterades 1999, och som vi fortfarande i dag inte har fått några nyheter om.
Jag anser att den fråga som vi har tagit upp naturligtvis är mycket mer omfattande: det handlar om demokratin, och om dess globalisering.
Laos påbörjade i början av 1990-talet en demokratiseringsprocess som, under de fem första åren, tog sig uttryck i ett antal öppnanden inom den ekonomiska sektorn.
Men sedan 1995 har vi bevittnat en oerhört allvarlig försämring, med en omvandling av denna kommunistiska regim till en verkligt " kleptokommunistisk " regim, eller snarare till en blandning av " kleptokommunism " och " narkokommunism ".
Detta är enormt allvarligt.
De laotiska medborgarna upplever detta dagligen, och de dör i tusentals.
Tiotusentals bland dem, till att börja med inom den laotiska kungafamiljen, har bokstavligen talat långsamt och plågsamt mördats.
Unionen, och också medlemsstaterna, måste alltså förstå den dramatiska karaktären hos situationen i landet.
Vi måste börja förstå att stalinisterna, de narkotikahandlare som styr detta land, hindrar de laotiska demokraterna i och utanför landet, hindrar de reformister som finns inom regimen, från att främja reformerna.
I stället för att fortsätta att stödja politiskt korrekta projekt, såsom främjandet av kvinnor, landsbygdens utveckling, miljöskyddet, vilka utan tvekan är nyttiga, men som inte går till djupet av problemet, måste unionen just gå till djupet av problemet, det vill säga demokratiseringen, reformen av strafflagen, reformen av konstitutionen, garantierna för de grundläggande rättigheterna.
Och där tror jag att kommissionen och medlemsstaterna inte gör vad de borde.
Vi borde alltså ändra vår politik, och inrikta den på lagen, på främjandet av lagen, och det är vad vi försöker göra med texten i denna resolution.
