# ID: svediakorp-gov419229
# author: Bourlanges (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 424
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vad kan jag säga på två minuter?
Jo, ordförande Karlsson, först och främst vill jag helt enkelt säga " adjö " och " tack ".
" Adjö ", när ni nu lämnar oss, för de år med goda och lojala tjänster som ni har tillbringat här, och " tack " för kvaliteten på det samarbete som ni har upprättat med vår kammare och för kvaliteten hos denna rapport, som framdeles ståtligt framstår som ett slags hangarfartyg, omgivet av flottan av sina särskilda rapporter.
Jag har tre korta kommentarer, eftersom jag har mycket litet tid till mitt förfogande.
För det första anser jag att ni gör rätt i att betona att det största problemet med budgeten för 2000 är det omfattande underutnyttjandet av ett visst antal utgifter.
Schreyer har förvisso rätt när hon säger att det ibland finns goda skäl till detta underutnyttjande, men i allmänhet känner sig budgetmyndigheten frustrerad och den vet att det i detta underutnyttjande finns saker som inte fungerar.
Jag skall ta upp fyra av dessa: reglernas omåttliga komplexitet, trögheten i förvaltningen av projektcykeln, den dåliga organisationen av genomförandet och av kontrollen mellan kommissionen och medlemsstaterna, och slutligen, tyngden av att ej beviljas ansvarsfrihet, följderna av att ej beviljas ansvarsfrihet genom en kontroll som ofta är pedantisk.
Det är dessa frågor som vår uppmärksamhet kommer att fästas på när det gäller ansvarsfriheten.
Jag har en kommentar om DAS.
Det gläder mig att se att revisionsrätten verkligen rättar sig in i ledet och vi måste göra samma sak med denna felmängd.
Denna allmänna felmängd består inte av något mer än den vetenskapligt omtvistliga anhopningen av undersökningar, visserligen intressanta, men osäkra.
Jag skulle inte vilja att felmängden fungerar som tummen som någon höjer, som kejsarens tumme som avgör om den kristne får leva eller dö.
Revisionsrätten har givit sig in i en diskussion om denna fråga.
Vi måste i detta parlament följa och stödja revisionsrätten.
Den tredje och sista kommentaren gäller förvaltningen av överskotten.
Jag tycker att det är beklagligt att dessa överskott systematiskt skall återbetalas till medlemsstaterna.
Denna förvaltning har faktiskt, ekonomiskt sett, konjunkturförstärkande följder som är absurda.
Man stöder tillväxten när den är stark, och sedan, när det saknas pengar, bestraffar man tillväxten när den är svag.
Vi borde reglementsenligt diskutera andra former av flerårig reglering.
