# ID: svediakorp-gov419222
# author: Karlsson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,408
# sentences: 101
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
På Europeiska revisionsrättens ledamöters vägnar vill jag tacka er för att ha inbjudit mig att lägga fram revisionsrättens 24: e årsrapport för budgetåret 2000.
I likhet med tidigare år markerar denna presentation inledningen av förfarandet för ansvarsfrihet.
Rapporten är utformad på samma sätt som de tre föregående årens årsrapporter med olika kapitel som omfattar inkomster och vart och ett av utgiftsområdena under rubrikerna i budgetplanen.
Det finns ytterligare ett kapitel i år vilket visar unionens utveckling.
Det behandlar föranslutningsstöd för vilket det finns en separat rubrik i budgetplanen från och med år 2000.
Ni finner också - som vanligt - ett särskilt kapitel som är ägnat revisionsförklaringen och till rapporten bifogas även revisionsrättens iakttagelser om genomförandet av sjätte, sjunde och åttonde Europeiska utvecklingsfonden.
De enskilda kapitlen i årsrapporten behandlar fyra huvudsakliga områden.
För det första ingår en analys av budgetgenomförandet och av budgetförvaltningen för var och en av de enskilda rubrikerna i budgetplanen.
Vidare finner ni uppföljningen av revisionsrättens iakttagelser i tidigare årsrapporter och särskilda rapporter.
För det tredje, den särskilda bedömningen med information om de enskilda rubrikerna i budgetplanen inom ramen för revisionsförklaringen.
Slutligen, ett nytt inslag i år är att de viktigaste resultaten och rekommendationerna i de särskilda rapporter som revisionsrätten antagit sedan det senaste beslutet om ansvarsfrihet sammanfattas i kapitlen i enlighet med detta parlaments önskemål.
Detta innebär att årsrapporten i år innehåller alla de viktigaste resultaten och rekommendationerna som rör genomförandet av den allmänna budgeten och Europeiska utvecklingsfonderna som revisionsrätten har offentliggjort sedan det senaste beslutet om ansvarsfrihet.
För första gången kommer ni också att finna - inte i den kopia av årsrapporten som ni håller i era händer i dag, men i den version som kommer i Europeiska gemenskapernas officiella tidning när den officiella versionen trycks, något som parlamentet har efterfrågat i flera år - revisionsrättens text i en spalt och kommissionens svar på samma sida så att rapporten, åtminstone i detta avseende, blir mer användarvänlig.
Ett ovanligt inslag i budgetförvaltningen för år 2000 var ett mycket stort inkomstöverskott som uppgick till 11,6 miljarder euro, vilket motsvarar mer än 14 procent av de slutliga utgifterna.
De viktigaste faktorerna som gav upphov till denna situation var högre inkomster än budgeterat och - kanske ännu viktigare - lägre utgifter för strukturåtgärder, i synnerhet de för programplaneringsperioden 2000-2006.
Revisionsrätten rekommenderar att kommissionen undersöker på vilket sätt den kan använda sig av förfarandet med tilläggs- och ändringsbudgetar för att undvika alltför stora budgetöverskott och därigenom undvika de snedvridna inkomstuppgifter för det efterföljande året som blir resultatet när överskotten förs över.
I överensstämmelse med önskemålen från den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten har revisionsrätten fortsatt att följa upp iakttagelserna i tidigare årsrapporter och särskilda rapporter.
Det huvudsakliga ändamålet med detta är att granska vilka åtgärder som har vidtagits, i första hand av kommissionen, som svar på revisionsrättens iakttagelser, rådets rekommendationer och Europaparlamentets resolutioner.
I alla de frågor som har granskats har man vidtagit några åtgärder.
Det finns dock avsevärda skillnader i dessa åtgärders omfattning och effektivitet.
I allmänhet har kommissionen, i synnerhet då den har varit överens med de tidigare iakttagelserna och förslagen, vidtagit åtgärder ägnade att svara mot dessa och förbättra situationen.
I vissa fall har korrigerande åtgärder vidtagits långsamt.
I andra har den personal och de ekonomiska resurser som tilldelats inte varit tillräckliga för att uppnå den önskade förbättringen.
Att genomföra förbättringar i förvaltning och kontroll av invecklade program med deltagande av många organisationer på olika nivåer är svårt och tar tid.
Det är ofta nödvändigt att övervinna strukturella hinder och på områden med gemensam eller decentraliserad förvaltning, vilka svarar för mer än 80 procent av den allmänna budgeten, kräver kommissionen åtgärder från andra, som till exempel medlemsstater.
Trots att det kan vara svårt att genomföra förändringar bör kommissionen se till att den vidtar alla de åtgärder som ligger inom dess behörighet för att genomföra rekommendationerna från rådet och detta parlament.
Som ett led i sitt uppföljningsarbete granskade revisionsrätten under början av 2001 vilka framsteg som gjorts när det gäller att ersätta den gamla bedrägeribekämpningsenheten (UCLAF) med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF).
De nya arrangemangen ger OLAF ett lämpligare regelverk med större oberoende för byrån än dess företrädare.
Revisionsrätten fortsätter sitt nära samarbete med OLAF.
Revisionsrätten har inrättat formella förfaranden för att se till att förhållandet mellan de två organisationerna är effektivt och fungerande.
Den har också inlett en konstruktiv dialog med den kommitté, under professor Delmas-Martys ordförandeskap, som har bildats för att övervaka OLAF: s arbete.
Revisionsrätten har nyligen förberett ett yttrande, som snart kommer att offentliggöras, om ett förslag till rådets och Europaparlamentets direktiv om skyddet för gemenskapens ekonomiska intressen.
Detta direktiv är ett viktigt steg framåt i bekämpningen av bedrägerier.
Jag skulle på revisionsrättens vägnar vilja tacka ordföranden för budgetkontrollutskottet, Theato, för hennes imponerande arbete och hängivenhet genom åren för att göra detta viktiga direktiv möjligt.
(Applåder)
När det gäller revisionsförklaringen anser revisionsrätten att de reviderade räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2000 visar gemenskapens inkomster och utgifter för året och den finansiella situationen vid årets slut på ett tillförlitligt sätt.
När det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet avslöjade undersökningen av de viktigaste förvaltnings- och kontrollsystemen för jordbruks- och strukturåtgärder svagheter i de kontrollförfaranden som syftar till att säkerställa transaktionernas laglighet och korrekthet.
Granskningen av de operativa utgifterna avslöjade en oacceptabel förekomst av fel som påverkade betalningarnas belopp eller de underliggande transaktionernas verkliga förekomst eller stödberättigande.
Mot bakgrund av det samlade resultatet av sitt granskningsarbete anser revisionsrätten att de transaktioner som ligger till grund för redovisningarna på det hela taget är lagliga och korrekta när det gäller inkomster, åtaganden och administrativa utgifter, men kan inte säkerställa detta när det gäller utbetalningar för operativa utgifter.
Sedan den senaste årsrapporten har revisionsrätten antagit 18 särskilda rapporter med granskningsresultat som riktar uppmärksamheten på ett stort antal specifika områden där gemenskapens ekonomiska förvaltning kan förbättras.
Dessa rapporter bör beaktas i förfarandet för ansvarsfrihet.
Revisionsrättens granskningar pekar på betydelsefulla positiva resultat.
På jordbruksområdet har det reformerade systemet för granskning och godkännande av räkenskaperna och det integrerade systemet för förvaltning och kontroll bidragit till bättre förvaltning av stora summor med Europeiska unionens medel.
Kommissionen strategi för att ta itu med BSE är på det hela taget riktig.
När det gäller strukturåtgärder har gemenskapsinitiativet Urban bidragit till att många projekt för stadsutveckling inletts och har underlättat lokala myndigheters tillgång till finansiering från gemenskapen.
På området externa åtgärder kom man fram till att det arbete som bedrivs av den byrå som ansvarar för Kosovos återuppbyggnad är både effektivt och ekonomiskt.
Tacis samarbetsprogram över gränserna är ett instrument som kan komma att spela en konstruktiv roll när det gäller att lösa problem i samband med den nya östgränsen efter nästa utvidgning.
Revisionsrätten konstaterade emellertid även att viktiga mål antingen inte hade uppnåtts eller att det bara hade gjorts begränsade framsteg.
Vidare, många gånger kom man fram till att kommissionen antingen inte hade utvärderat i vilken mån målen hade uppnåtts eller gjort så i otillräcklig utsträckning.
Kommissionens reformprogram lägger allt större vikt vid resultat och utfallsmätning inom ramen för en anslagstilldelning med förutbestämda prioriteringar och definierade mål.
Revisionsrättens slutsatser om senare program visar att kommissionen fortfarande står inför viktiga utmaningar på detta område.
En av de viktigaste frågorna i den diskussion som vi hade förra året här i parlamentet, när jag presenterade årsrapporten för 1999, handlade om situationen i medlemsstaterna.
Resultaten är slående.
Som en uppföljning av den diskussionen har revisionsrätten koncentrerat en stor del av sina resurser på revisionen av medlemsstaternas kontrollsystem.
Ständiga svagheter konstaterades i medlemsstaternas kontroller av de program som gemenskapen genomför där förvaltningen delas mellan kommissionen och medlemsstaterna.
Detta var fallet med det integrerade systemet för förvaltning och kontroll (IACS).
Det var även fallet med exportbidrag och kontrollförordningen för strukturåtgärder.
Förbättringar av medlemsstaternas kontrollverksamhet är av avgörande betydelse för att garantera att unionens medel används korrekt.
Detta är också viktigt om revisionsrätten skall kunna lita på de kontroller som utförs av olika revisions- och övervakningsorgan, i kommissionen och i medlemsstaterna, för sin egen revision.
Jag återkommer till detta problem i slutet av mitt tal.
Omarbetningen av budgetförordningen, en viktig del av kommissionens reformprogram och kanske det första steget som togs i det arbetet, inriktas nu på att förtydliga och stärka de bestämmelser som har att göra med metoder för budgetens genomförande, förskottsbetalningar, upphandling, räkenskapernas utformning och kontoren.
Införandet av nya bestämmelser som skall bidra till inrättandet av en sammanhängande rättslig ram för budgetens genomförande som bygger på budgetförordningens företräde är en annan viktig förbättring.
Som ni kommer att se i vår årsrapport har man emellertid i några viktiga principfrågor som angavs i revisionsrättens yttrande om de föreslagna ändringarna inte följt revisionsrättens anvisningar, vilket kan leda till allvarliga komplikationer i den ekonomiska förvaltningen.
Beträffande utvidgningen finns det ett nytt kapitel i årets årsrapport som behandlar föranslutningsstöd för vilket det finns en separat rubrik i budgetplanen från och med år 2000.
I enlighet med parlamentets rekommendationer i dess resolution om ansvarsfrihet från 1999 har revisionsrätten förbättrat och intensifierat sitt samarbete med kandidatländernas högre revisionsinstitutioner under de senaste åren.
Dessutom, i förbund med de högre revisionsinstitutionerna har revisionsrätten intensifierat utbytet av information på olika nivåer i de nationella förvaltningarna.
Inrättandet av nationella system för intern kontroll och den externa revisionen av EU-medel som ställts till kandidatländernas förfogande kräver ett närmare samarbete mellan institutionerna redan före anslutningen.
Utvidgningen kommer att medföra förändringar i sättet att arbeta för rådet, kommissionen och EG-domstolen.
Detta kommer även att gälla för revisionsrätten och parlamentet.
I dag finns det inte någon som ifrågasätter Maastrichtfördragets bestämmelser om att revisionsrätten skall göras till en av unionens fem oberoende institutioner.
Nicefördraget kommer att innebära betydande organisatoriska förändringar inom den närmaste framtiden, även för Europeiska revisionsrätten.
Revisionsrätten kommer att kunna inrätta en organisationsstruktur indelad i kammare med ett effektivare beslutsfattande även om vi då kommer att ha 25 medlemsstater.
Revisionsrätten arbetar aktivt med att förbereda sig för denna utmaning.
Revisionsrätten arbetar på att utveckla sina förbindelser med kommissionens nya internrevisionstjänst och diskussionerna omfattar ett antal områden där vi kan arbeta tillsammans.
Revisionsrätten ger hög prioritet åt en bedömning av hur den skall kunna använda sig av internrevisionens arbete och generaldirektoratens revisionskapacitet.
Ett mycket lovande tecken på framsteg på detta område var den konferens som hölls i torsdags och fredags på initiativ av internrevisorn Muis, under den stimulerande rubriken " Verstehen ", med deltagande av Schreyer och Theato.
Som ordförande i revisionsrätten vill jag säga att detta initiativ kan visa sig vara ett ytterst givande, konkret och lovande steg framåt för tanken på ett enda revisionssystem för gemenskapens medel.
EG-fördraget anger klart och tydligt att Europeiska revisionsrätten skall biträda Europaparlamentet och rådet när dessa utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten.
Mina damer och herrar, jag kommer snart att avgå som ordförande för och ledamot av Europeiska revisionsrätten.
Under mina sju år i revisionsrätten har jag haft förmånen att få bidra till revisionsrättens växande betydelse och till dess oavbrutna ansträngningar för att i sitt samarbete med parlamentet tillfredsställa dess behov genom att lämna ett så bra stöd som möjligt.
Revisionsrätten tar itu med behovet av mer information om de problem som påverkar förvaltningen av gemenskapsmedel, och dessa problems karaktär och orsaker, i sin revisionsförklaring genom att vidga urvalet av de uppgifter som ligger till grund för dess slutsatser.
De senaste reformerna inom ekonomisk förvaltning och internrevision kommer att göra det möjligt för revisionsrätten att i större utsträckning använda sig av kommissionens arbete, inte minst i dess arbete med revisionsförklaringen.
Revisionsrätten har för avsikt att gå vidare med utvecklingen av särskilda bedömningar av varje större område i gemenskapens verksamhet som ett komplement till sin revisionsförklaring.
De särskilda bedömningarna förutses nu i Nicefördraget och de är ett viktigt verktyg för att hjälpa den myndighet som beviljar ansvarsfrihet att lämna lämpliga rekommendationer för att förbättra förvaltningen.
En av de viktigaste uppgifterna för den utvidgade Europeiska unionen kommer att vara samarbetet mellan europeiska och nationella högre revisionsinstitutioner.
Detta är något som sedan länge har legat detta parlament särskilt varmt om hjärtat.
Men detta samarbete har, som vi alla vet, utvecklats långsamt och parlamentet har upprepade gånger uppmanat revisionsrätten att förbättra situationen.
Efter att ha följt utvecklingen under ett antal år har jag kommit till slutsatsen att det krävs initiativ på högre nivå än ett enbart tekniskt samarbete mellan de högre revisionsinstitutionerna i medlemsstaterna och Europeiska revisionsrätten om man skall nå goda resultat på det här området.
Jag skulle vilja citera en ledamot av detta parlament, Jacques Santer, som, när han var kommissionens ordförande, framhöll betydelsen av samarbete mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet.
Det skulle även kunna vara en nyckelfaktor inom ekonomisk styrning.
De högre revisionsinstitutionerna agerar självständigt och samarbetar nära med sina respektive nationella parlament.
Så samarbete mellan nationella parlament och Europaparlamentet skulle kunna ha ett stort inflytande på nationella revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten, i synnerhet när det gäller ekonomistyrning.
Ett samarbete på regeringsnivå är inte den mest framkomliga vägen eftersom de högre revisionsinstitutionerna i medlemsstaterna, med undantag för mitt eget land, är oberoende av regeringarna och satta att övervaka dem.
Men kanske står lösningen att finna i ett utvidgat samarbete mellan detta parlament och medlemsstaternas nationella parlament.
Låt mig till sist tillägga ett ord.
Som parlamentariker i Europaparlamentet, som kommissionärer i Europeiska kommissionen och även som revisorer i Europeiska revisionsrätten har vi en dubbel roll.
Vi måste fullgöra vårt uppdrag i enlighet med fördraget, som kommissionärer, som parlamentariker och som ledamöter av revisionsrätten.
Men vi har även en annan gemensam roll.
Det är att alltid försvara idén om Europa.
(Applåder)
