# ID: svediakorp-gov419205
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 757
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Det är för mig ett nöje att för er skissera kommissionens ståndpunkt om Maats utmärkta betänkande.
Ämnet i detta betänkande är djurens välfärd, och i synnerhet djurtransporter.
Vi alla vet att detta är ett mycket känsligt ämne.
Jag gjorde det klart och tydligt när jag presenterade det ursprungliga kommissionsförslaget att rådets och parlamentets åsikter skulle vara till hjälp vid utformningen av de förslag som jag tänker presentera i början av nästa år.
I det betänkande som diskuteras här i dag instämmer man i de flesta av kommissionens mål.
Det finns emellertid en viktig byggsten som saknas i bygget av kommissionens slutgiltiga förslag, och det är yttrandet från den vetenskapliga kommittén om djurens hälsa och djurens välfärd, vilket förväntas inom kort.
Detta yttrande kommer att ge kommissionen de vetenskapliga råd den behöver i viktiga frågor såsom transporttider och beläggningsgraden.
I sådana frågor måste våra åtgärder ledas av goda vetenskapliga råd om villkoren för djurtransporter.
Låt mig icke desto mindre ange några viktiga allmänna intryck om några av de huvudfrågor som tas upp i ert betänkande.
Först av allt var jag när det gäller transporttiden mycket glad över att kunna notera att några av de mest extrema förslagen såsom en gräns på fyra timmar på djurtransporter inte har fått stöd i Maats betänkande.
Det genomgående rådet till kommissionen är att stressen och risken för djuren vid transporter huvudsakligen härstammar från tre faktorer: transporttid, lastning och urlastning av djuren och de villkor under vilka de transporteras - ventilation, fuktighet, beläggningsgrad osv.
Kommissionen har redan lagt fram förslag till förbättringar på dessa områden eller kommer att presentera dem inom kort.
På vissa håll betonas emellertid transporttiden för kraftigt.
Jag anser att en minskning till fyra timmar är naiv och inte tar någon hänsyn till de vidare intressen som berörs.
Vi kan inte strunta i jordbrukarnas och kött- och boskapsnäringens intressen.
En sådan minskning skulle betraktas som en attack på deras livsuppehälle snarare än som ett genuint bidrag till djurens välfärd.
Om vi vill behålla deras stöd för en förbättrad välfärd för djuren måste vi också respektera deras intressen.
Jag vill arbeta med dem snarare än mot dem och jag hoppas att ni delar denna åsikt.
Jag skulle nu vilja övergå till frågan om resurser.
I ert betänkande krävs att antalet inspektörer på kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor skall utökas till fjorton jämfört med den nuvarande antalet fyra.
Verkligheten är den att en sådan ökning bara kan uppnås på bekostnad av övriga prioriteringar, inklusive BSE, mul- och klövsjukan, kötthygien, restmängder och livsmedelssäkerhet generellt sett, där kommissionen redan är överansträngd.
Jag har konsekvent vägrat att ge löften som jag inte kan hålla.
Det skulle vara oärligt att göra detta, både för denna kammare och för den europeiska allmänheten.
Ni betonar medlemsstaternas brister i fråga om att följa den befintliga lagstiftningen.
Jag håller fullständigt med.
Medlemsstaterna måste anstränga sig och tillhandahålla resurser för att säkerställa ett bättre genomförande.
Detta är en fråga jag återupprepade gånger har framfört till medlemsstaterna i Agrifin-rådet.
Att döma av de brev jag får från parlamentsledamöter är domstolsförfaranden mot medlemsstaterna det bästa sättet att uppnå bättre verkställighet.
Det måste emellertid påpekas att det ibland är mer effektivt att arbeta med medlemsstaterna är mot dem, så sådana förfaranden skall vara sista utvägen.
De är, när allt kommer omkring, ansvariga för genomförandet av gemenskapslagstiftningen på fältet.
Men låt mig vara tydlig: Där ansträngningarna för att hitta lösningar genom dialog misslyckas kommer kommissionen att inleda fördragsbrottsförfaranden mot berörda medlemsstater.
Förfaranden är faktiskt i gång mot flera medlemsstater och beaktas för åtskilliga fler.
Slutligen skulle jag i det här avseendet vilja uppmana kammaren att stödja kommissionens ansträngningar för att uppmuntra medlemsstaterna att ta djurens välfärd på större allvar.
Jag skulle i synnerhet vilja uppmana ledamöterna att påminna era politiska kolleger i era egna medlemsstater om behovet av att lägga mer kraft och energi på att säkerställa att gemenskapens bestämmelser om djurens välfärd följs.
Herr Maat, mina damer och herrar!
Jag kommer snart att återvända till er med kommissionens formella förslag.
Detta kommer att ge er möjlighet att utforma en sträng lagstiftning om djurs välfärd.
Jag kan försäkra er om att Maats betänkande kommer att få ett stort inflytande på denna lagstiftning.
