# ID: svediakorp-gov419121
# author: Martin, Hans-Peter (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-11-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 502
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vad är öppenhet?
Öppenhet garanteras i de fall - så skulle man kunna och så bör man argumentera - då alla intresserade EU-medborgare i möjligaste mån garanteras tillträde till de europeiska institutionernas alla dokument och man även har garantier om att rådets sammanträden ges offentlighet.
På denna banala sats grundar sig den skrivelse som ligger till grund för det europeiska initiativet om öppenhet, som de mest skiftande parlamentariker och personligheter i det offentliga livet i hela Europa har tagit initiativ till och som just börjar verka på grundval av den nu föreliggande förordningen 1049 / 2001 och motsvarande bearbetningar som vi nu genomför här i parlamentet.
Hur vill vi att denna öppenhet skall se ut?
Om detta råder fortfarande delade meningar.
Jag personligen önskar se den europeiska formeln för öppenhet som en blandning mellan den amerikanska och den svenska, alltså med obegränsat tillträde till nästan allt, ej heller något register, och med en reell möjlighet att kontrollera och ständigt granska vår verksamhet i parlamentet, men också och särskilt vad som försiggår där de verkligt viktiga besluten fattas, alltså i rådet.
Till detta finns det tyvärr ännu inte tillräcklig majoritet i detta parlament.
Man kan också argumentera: Den europeiska allmänheten i all sin mångfald har ännu inte kommit så långt.
Naturligtvis kan man försvara det argumentet, att när en italiensk medborgare eller en österrikare riktar en skrivelse till en av EU-institutionerna, och denna skrivelse då genast tas upp i ett offentligt register, så är detta något som han inte har räknat med, och han skulle därför handla annorlunda, medan detta vore en självklarhet för en svensk.
Jag menar att vi ändå måste fortsätta på denna väg, särskilt nu, när det, också i betraktande av de aktuella händelserna runtom i världen, gäller att definiera europeiska värden.
Öppenhet hör definitivt hit.
Vad som nu ligger framför oss är ett steg i denna riktning.
Det har redan talats om beslutsfattandet i utskottet för konstitutionella frågor.
Jag skulle önska att ändringsförslag 15 motiveras ännu mycket tydligare av De gröna än vad som hittills är fallet.
Personligen skulle jag absolut inte ha något problem med att inom ramen för budgetkontrollen lägga fram de dokument som krävs, eller också med det som krävs på slutet.
Men om det riktar sig mot sig självt, så bör det utelämnas.
När det gäller ändringsförslag 17 har min kollega Cashman redan lämnat de kommentarer som behövs.
Ändringsförslag 14 får också odelat stöd från vår grupps sida.
Det är en förbättring.
Att man strukit begränsningen till " ständiga " utskott i första avsnittet till ändringsförslag 15 kan man likaså också bara hälsa med tillfredsställelse.
Vi måste alla vara medvetna om att det utan öppenhet inte heller kan finnas någon demokrati.
Innan vi nått dit har vi fortfarande mycket arbete framför oss.
