# ID: svediakorp-gov419037
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,053
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter, mina damer och herrar!
Först skulle jag vilja tacka er, fru Attwooll, för ert arbete med detta betänkande.
Jag har lyssnat mycket noggrant på diskussionen, och jag känner mig nu ändå i viss mån nödgad att klargöra några saker, eftersom det tycks mig som om det i detta sammanhang föreligger några djupgående missförstånd rörande kommissionens förslag.
För det första gäller det frågan: Behöver vi en politik för fiskeflottan eller inte?
Jag är av den uppfattningen att vi behöver en politik för fiskeflottan, och vi behöver en verksam - och verksammare - politik för fiskeflottan, eftersom de nuvarande bestämmelserna inte på långa vägar räcker till.
Vi har en enorm överkapacitet totalt sett i vår europeiska fiskeflotta, och om vi inte anpassar denna flotta till en möjlig fångstverksamhet i framtiden, så kommer vi aldrig att bli av med dessa svårigheter.
I all uppriktighet skulle jag också vilja säga er: Detta mål når vi över huvud taget inte med FUP IV.
Med FUP IV är vi långt från att åstadkomma en minskning på 30 eller till och med 40 procent.
Det finns en rapport, som ni förmodligen eller förhoppningsvis känner till, som säger att vi över hela FUP-perioden i bästa fall får ihop till 5 procent, och även detta är mycket osannolikt.
Mera troligt är det, att hela denna FUP IV-övning kommer att förbli verkningslös.
Så är det i realiteten och det är sanningen, och det måste vi ta itu med.
Men en andra princip måste vi också se: Det är enligt min uppfattning föga meningsfullt att isolera politiken för fiskeflottan från den övriga gemensamma fiskeripolitiken.
Vi måste se den i ett sammanhang med de övriga, i huvudsak politiska, beståndsdelarna av vår gemensamma fiskeripolitik.
Därför anser vi att det är helt korrekt och riktigt om vi integrerar överläggningarna om framtiden för en politik för fiskeflottan i arbetet med vår nya gemensamma fiskeripolitik, som vi ju vill fastställa nästa år.
Endast mot denna bakgrund blir det förslag som vi har lagt fram begripligt.
Ty FUP IV löper ut nästa år, och detta skulle leda till att vi då skulle vara tvungna att isolera alla andra områden av den nya fiskeripolitiken från politiken för fiskeflottan.
Därför kom vi på idén att ansöka om en förlängning med detta enda år för att åstadkomma en synkronisering.
Men vi vill samtidigt inte utan vidare utsätta oss för den förebråelsen att vi förlänger en verkningslös bestämmelse med ett år.
Det var orsaken till att vi även har föreslagit några åtgärder för att förbättra detta FUP.
Därtill kommer, att några medlemsstater inte ens uppfyller de obetydliga mål som FUP IV ställer upp.
Kommissionen har, förutom att inleda ett förfarande inför EG-domstolen, tyvärr ingen möjlighet att genomdriva att målen för FUP uppfylls.
Därför har vi också lagt fram förslag som rör detta.
Därmed är jag redan framme vid de ändringsförslag som har lagts fram.
Ändringsförslag 1 till 3 och 5 behandlar frågan om säkerhet till sjöss.
Också här ett klart ord: Ingen skall anklaga kommissionen för att vara mot ökad säkerhet till sjöss.
Vi känner också till problemen och de olyckor som just den senaste tiden har inträffat till sjöss.
Vi vet därför också hur nödvändigt det är att man förbättrar säkerheten, och för övrigt främjar vi det också.
Gemenskapsmedel ställs till förfogande för att förbättra säkerheten.
Jag förnekar heller inte att fartygens vikt ökar genom att man höjer säkerheten.
Men det har ingenting att göra med att man därför ändå inte kan kräva, att denna viktökning hos ett enskilt fartyg kompenseras genom att något fler fartyg tas ur trafik.
Det är just vad det handlar om.
Det är ju inte förbjudet att på ett konkret fartyg installera fler extra säkerhetsanordningar.
Därför är vi heller inte beredda att godta dessa fyra ändringsförslag.
Ändringsförslag 11 och 12 kan vi godta, eftersom tillämpningen av säkerhetsklausulen begränsas till fartyg som är mindre än 12 meter långa, vilka inte längre fiskar med släpnät.
Detta kommer också framför allt de äldre fartygen till godo, vilka huvudsakligen används i samband med kustfiske och för vilka i klara fall en ökning av kapacitet och motorstyrka också kan rättfärdigas, om säkerheten därigenom höjs.
Jag är ganska bekymrad över ändringsförslag 4, 7, 8 och 9.
Därigenom avvisas egentligen varje form av inskränkning när det gäller tillträde till bidrag från FFU.
När allt kommer omkring är detta emellertid den enda mekanism som vi har för att över huvud taget minska flottkapaciteten.
Det måste dock stå klart att gemenskapens frikostiga moderniseringsbidrag omintetgör alla våra ansträngningar att dra ner på fiskeflottan.
Hur skall det någonsin kunna fungera, om vi först med allmänna medel från gemenskapen främjar skrotning av fartyg och sedan i anslutning till detta åter främjar en nyanskaffning av fartyg med medel från gemenskapen?
Vi måste någon gång bestämma vilket av dessa alternativ som skall ges företräde.
Parlamentet har i detta sammanhang också gett uttryck för den uppfattningen att det inte är lämpligt att nu ändra på bestämmelserna i en förordning som beslutades så sent som för mindre än två år sedan för en tid av sex år.
Jag anser, med tanke på den svåra situation som råder när det gäller fiskbestånden, att tiden nu är inne att tala även om denna fråga.
Ändringsförslag 6 slutligen kompletterar en bestämmelse som togs med i förordningen på ert initiativ, och denna bestämmelse stoppar bidrag från FFU för export eller för att bilda bolag i tredjeland.
Denna punkt har vi ju redan talat om i samband med föregående punkt på föredragningslistan.
Kommissionen är helt införstådd med detta och föreslår att man även offentliggör listorna över de länder som bryter mot denna regel.
Ändringsförslag 10 slutligen kan kommissionen inte bifalla, eftersom det här rör sig om ett internt förfarande inom kommissionen, alltså om ett rent kommissionsärende.
Därför skall det också betraktas som ett kommissionsärende.
(Applåder)
