# ID: svediakorp-gov419033
# author: Kindermann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 336
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Förlängningen av de fleråriga utvecklingsprogrammen med ett år till 2002 för att utsträcka dess giltighet till dess att man fattat beslut om den framtida fiskeflottspolitiken är meningsfull och stöds så vitt jag förstår framför allt principiellt.
Målen för FUP är riktiga, men genomförandet i medlemsstaterna lämnar fortfarande mycket övrigt att önska.
Det har kommissionens rapporter i det förflutna gång på gång visat.
Vi har också gång på gång kritiserat detta bristande genomförande, och det är klart att man måste råda bot på detta i den framtida politiken för fiskeflottan.
Kommissionen skulle därför utöver förlängningen på ett år även vilja vidtaga förändringar i bestämmelserna för FUP och FFU.
Några av dessa förändringar avvisar jag, då jag anser, att vi hellre borde lösa dessa frågor inom ramen för principbeslutet om politiken för fiskeflottan.
Enligt min uppfattning är det ingen idé att besluta om djupgående förändringar under det sista året som FUP IV gäller, framför allt om dessa skulle kunna få en negativ inverkan på säkerheten ombord på fartygen.
Men om medlemsstater fortsättningsvis skall ha möjlighet att ansöka om en kapacitetshöjning för åtgärder som tjänar till att förbättra säkerheten ombord liksom hygienen och fiskeprodukterna, och om dessa då finansieras med FFU-medel, så måste det också verkligen kunna garanteras, att dessa åtgärder inte leder till en ökad fiskeansträngning.
Dessa förutsättningar måste absolut upprätthållas.
Det får inte förekomma att investeringar i säkerheten ombord förhindras på grund av att förutsättningarna för att genomföra åtgärderna inte respekteras eller på grund av att kontrollen av dessa förutsättningar ibland i vissa medlemsstater inte kan garanteras eller inte garanteras.
Vi bör använda diskussionen om reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken till att finna lösningar på dilemmat mellan säkerhet ombord och ett skonsamt utnyttjande av fiskbestånden, vilket än en gång blivit tydligt genom denna rapport.
Det ena får emellertid på inga villkor främjas på bekostnad av det andra.
