# ID: svediakorp-gov419012
# author: Lannoye (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 617
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Detta meddelande från kommissionen handlar om ett centralt ämne för utvecklingsländerna: På vilket sätt kan den fiskeripolitik som förs i dessa länder bidra till fattigdomsbekämpningen?
Jag skall här lägga fram den resolution som antagits av utskottet för utveckling och samarbete inom ramen för ett särskilt förfarande - Hughes-förfarandet - som nära förenar fiskeripolitiken, och jag vill absolut säga att fiskeriutskottets yttrande införlivas i sin helhet i resolutionen.
I betänkandet och i denna resolution har vi utgått från ett dubbelt konstaterande: för det första utgör de respektive bidragen till livsmedelssäkerheten och till sysselsättningen från kustsamhällena i utvecklingsländerna en drivkraft för dessa regioners hållbara utveckling och för fattigdomsbekämpningen.
För det andra - och detta konstaterande är tyvärr mindre positivt - konstaterar man en permanent minskning av fiskeresurserna inom fiskezonerna i dessa utvecklingsländer.
Inom ramen för fiskeförbindelserna mellan Europeiska unionen och utvecklingsländerna anser utskottet för utveckling och samarbete att man måste införa principerna i FAO: s uppförandekod för ett ansvarsfullt fiske.
Jag påminner om denna kods huvudsakliga beståndsdelar: försiktighetsprincipen skall tillämpas för förvaltningen av resurser, behoven hos kustbefolkningarna i utvecklingsländerna skall prioriteras, och särskilt när det gäller det småskaliga fisket, de berörda aktörerna, det vill säga lokalbefolkningarna, skall ges direkt medverkan, och slutligen skall det finnas samarbete på underregional, regional och global nivå för att främja bevarandet och förvaltningen av fiskeresurserna.
För att genomföra detta föreslår utskottet för utveckling och samarbete ett visst antal viktiga strategiska faktorer som är inriktade på behovet av att garantera en samstämmighet mellan Europeiska unionens sektorsvisa politiska linjer och utvecklingspolitiken.
Jag tänker naturligtvis särskilt på fiskeripolitiken, men också på regionalpolitiken.
Den första faktor som läggs fram i resolutionen är att utvecklingspolitiken måste rikta större uppmärksamhet på fiskesektorn, genom att upprätta handlingar för en särskild samarbetsstrategi för varje land som bygger på den politiska dialogen mellan Europeiska unionen och det berörda landet.
Den andra faktorn är att förbättringen av livsvillkoren i kustsamhällena måste beaktas inom olika prioriterade insatsområden som det redogörs för i samarbetsstrategin.
Den tredje faktorn är att särskilda mekanismer måste införas för att stärka organisationen av fiskesektorn, och särskilt av den sektor där fiskeriprodukterna bearbetas.
Jag tänker på kvinnoorganisationerna, som är oerhört viktiga inom utvecklingsländerna, och som har relativt små medel att tillgå för sin drift.
Den fjärde faktorn är att tillämpningen av försiktighetsprincipen, inom sammanhanget med fiskeavtalen, innebär att en seriös vetenskaplig bedömning av de tillgängliga resurserna måste göras på förhand, och att försiktighetsprincipen vid tveksamheter effektivt måste tillämpas, det vill säga att man tar den lägsta hypotesen som utgångspunkt.
Den femte faktorn är att det är viktigt att Europeiska unionen stöder övervaknings- och kontrollprogram inom utvecklingsländernas exklusiva ekonomiska områden.
Vi vet alla att ett visst antal av dessa länder inte har de nödvändiga tekniska medlen för att utföra dessa kontroller och för att utöva denna övervakning.
Det är alltså viktigt att Europeiska unionen bidrar till detta, för att undvika utfiskning och vissa fartygs piratliknande uppförande.
I samma anda måste man också hjälpa dessa länder att kämpa mot bekvämlighetsflaggade fartyg och andra fartyg som bedriver olagligt fiske inom deras exklusiva ekonomiska områden.
I resolutionen ber vi slutligen rådet att ändra Fonden för fiskets utveckling (FFU), så att bidragen till de redare inom gemenskapen som överför sina fartyg till bekvämlighetsflagg skall upphöra.
Jag har inte tagit upp alla punkter, men min kollega Varela, från fiskeriutskottet, kommer med nöje att lyfta fram de punkter som särskilt lagts fram av hans utskott.
