# ID: svediakorp-gov418996
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 828
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter, mina damer och herrar!
Den tragiska olyckan i S: t Gotthard-tunneln i går på morgonen påminner oss om den tragiska branden den 24 mars 1999 i Mont Blanc-tunneln.
Men innan jag säger något om nyöppningen av Mont Blanc-tunneln, skulle jag å kommissionens vägnar vilja uttrycka mitt djupt kända deltagande med de omkomnas familjer och även förmedla vårt deltagande till de schweiziska myndigheterna och det schweiziska folket.
Även om orsakerna till olyckan ännu inte är kända, aktualiserar denna händelse på nytt på ett ytterst påträngande och dramatiskt sätt frågan om säkerheten i långa vägtunnlar.
Till nyöppningen av Mont Blanc-tunneln krävs inget medgivande av kommissionen.
Detta beslut faller helt och hållet inom ramen för de franska och italienska myndigheternas befogenheter.
Den förestående nyöppningen av tunneln har visserligen blåst nytt liv i många kontroverser.
Framför allt gäller det frågan om att spärra tunneln för lastbilstrafik, en önskan som invånarna i Chamonix-dalen hade redan långt före brandkatastrofen.
Kommissionen är emellertid av den uppfattningen, att nyöppningen av tunneln skall ske uteslutande på grundval av säkerhetskriterier och att den enda förutsättningen skall vara att alla säkerhetsvillkor är uppfyllda.
Enligt den information som kommissionen har fått har Frankrike och Italien sett till att tunneln nu har utrustats med moderna säkerhetsanordningar.
En elektronisk ledningscentral har inrättats, de elektriska installationerna har förnyats helt och hållet, ventilationsanläggningen har moderniserats och ventilerade räddningsrum med 300 meters avstånd från varandra liksom nödstoppsramper på 100 meters avstånd från varandra har inrättats.
Därutöver har utbildningsnivån hos driftpersonalen och räddningstjänsten kraftigt förbättrats.
I syfte att förbättra säkerheten har också möjligheten att reglera minimiavstånden mellan de fordon som trafikerar tunneln reformerats.
Slutligen har de båda bolag som ursprungligen svarade för driften, det franska ATMB och det italienska SITMB, ersatts genom en enhetlig förvaltningsstruktur, ett viktigt steg om man betänker att olika tekniska rapporter som lämnats efter brandkatastrofen ger vid handen att det stora antalet offer bland annat berodde på dålig samordning mellan de båda bolag som svarade för driften.
Kommissionen har lämnat ett bidrag på 22,5 miljoner euro till reparationsarbetena, vilka belöper sig på runt 200 miljoner euro.
Som en följd av olyckan och de båda efterföljande brandkatastroferna i Österrike - branden i Tauern-tunneln den 25 maj 1999 som orsakades av en påkörning bakifrån och skördade 12 dödsoffer och bergbanebranden i Kaprun den 11 november 2000 som kostade 156 människor livet - såg sig kommissionen föranledd att därutöver tillsammans med sakkunniga undersöka hur säkerheten i tunnlar bäst kan optimeras.
Våra slutsatser om detta finns med som en del av vitboken om trafikpolitiken till 2010.
I medvetande om att tunnlar spelar en viktig roll vid åtskilliga gränsöverskridande trafikförbindelser planerar kommissionen en europeisk reglering.
Därigenom skall de nödvändiga förutsättningarna skapas för att garantera en hög säkerhetsnivå för dem som använder väg- och järnvägstunnlar, särskilt de som hör till det transeuropeiska trafiknätet.
I början av år 2002 kommer kommissionen att tillställa Europaparlamentet och rådet ett förslag om detta.
Den senaste olyckan understryker än en gång den grundläggande betydelse som ligger i kontroll av de trafikströmmar som korsar Alperna.
Kommissionen anser det vara av yttersta vikt att utan dröjsmål bygga ut och ta i drift de båda järnvägsförbindelser som omnämndes redan 1996 i riktlinjerna för det transeuropeiska trafiknätet, nämligen förbindelsen Lyon-Turin och sträckan över Brennerpasset.
Kommissionen har flera gånger informerat de ansvariga ministrarna om detta och uppmanat dem att vidta nödvändiga åtgärder för att påskynda dessa planer och särskilt också fundera på deras finansiering.
Därvid skall man inte utesluta offentlig-privata partnerskap.
Vid sidan av att bygga ut infrastrukturen, varvid en stor del av godstrafiken genom regionen kommer att beaktas, kommer kommissionen, som den tillkännagivit i sin vitbok, att formulera minimiföreskrifter för säkerheten i tunnlar.
I vitboken föreslår kommissionen också ett nytt koncept för trafikavgifter för att bättre kunna ta hänsyn till de enskilda trafikantgruppernas externa kostnader.
Denna nya tariffpolitik bör, särskilt i känsliga regioner som Alperna, väsentligen bidra till att upprätta ett välbalanserat förhållande mellan trafikantgrupperna och gynna de mest miljövänliga bland dem.
Dessutom kommer kommissionen inom ramen för sin strategi för en hållbar rörlighet att föreslå att man omarbetar direktivet om Eurovignette för att möjliggöra tvärfinansiering för en förnyelse av infrastrukturen med hjälp av järnvägar.
I enlighet med detta har kommissionen dessutom föreslagit att man i Europeiska gemenskapens namn skall underteckna trafikprotokollet till Alpkonventionen, som utgör en politisk signal för att skapa ett välbalanserat förhållande mellan trafikantgrupperna, även om tillämpliga bestämmelser måste kunna behandlas med en viss flexibilitet.
Generellt avser kommissionen att skapa hållbara europeiska trafiksystem och i sitt arbete med detta ta hänsyn till medelfristiga och långfristiga miljömål.
Denna punkt kommer att behandlas närmare i ett meddelande som kommissionen kommer att lägga fram nästa år.
(Applåder)
