# ID: svediakorp-gov418974
# author: Adam (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 631
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Den nuvarande organisationen är påtagligt otillfredsställande för alla inblandade parter, i synnerhet för får- och getproducenterna, men även för medlemsstaterna och kommissionen.
Den har lett till att fårproducenternas inkomster har halkat efter de generella inkomstnivåerna för övriga sektorer inom jordbruket.
Denna ökande klyfta är allvarlig när man tänker på att stora delar av gemenskapen är kraftigt beroende av får- och getuppfödning.
Metoden för att räkna ut stödet är komplicerad och statistiskt tvivelaktig.
De siffror som används som underlag för det eventuella bidraget för får kan inte rättfärdigas på ett tillfredsställande sätt eftersom det kräver detaljerad information om vad som händer på marknaden, information som varken är lätt att få tag på eller att bestyrka.
En annan nackdel är att bidraget är baserat på kompensationsbetalningar.
Detta kan inte WTO godta och utgör därför ett hinder mot förhandlingar om jordbruksfrågor generellt sett.
För jordbrukare råder under en tid på tolv månader osäkerhet i fråga om vilket årligt bidrag som så småningom kommer att betalas ut.
På grund av den här osäkerheten tillåter inte bidraget någon effektiv planering av verksamheten.
Kommissionen har identifierat alla dessa nackdelar och de stärks i stor utsträckning av en studie som framställdes innan de förslag som vi nu debatterar.
Kommissionens förslag är i grund och botten enklare, mindre byråkratiskt och kommer att vara lättare att förstå.
Den avgörande skillnaden är att det kommer att vara baserat på en fast årlig betalning.
Detta är mindre betänkligt för WTO och kommer därför att vara ett stöd i de övergripande jordbruksförhandlingar kommissionen är involverad i.
Ännu viktigare, ur jordbrukarens synvinkel, är att bidraget kommer att vara känt i förväg, och detta kommer att göra det enklare för jordbrukarna att fatta affärsbeslut.
Mina diskussioner med får- och getproducenterna i gemenskapen bekräftar att förslagen i stort sett är godtagbara för dem.
Den information jag har från medlemsstaterna är att de i stort sett är godtagbara även för dem.
Det råder enighet om att det är önskvärt att man kommer överens om översynen lagom till 1 januari 2002, så att fördelarna för jordbrukarna kan börja verka så snabbt som möjligt.
Grundtanken i kommissionens förslag är i stort sett acceptabel för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, men det finns skillnader i fråga om betoningen.
Utskottet föreslår ett bidrag som är 50 procent högre än det som kommissionen lagt fram.
Det lägre bidraget för mjölktackor och getter förkastas och ett högre bidrag föreslås för får och getter i mindre gynnade områden.
Det råder ett kraftigt tryck inom utskottet för att organisationen av marknaden skall ta större hänsyn till nationella skillnader.
En rad förslag har lagts fram.
Dessa rör frågor som extensifiering, sänkning av djurtäthetsnivån och försäljning av bidragsrättigheter.
Det finns också förslag som skulle tillåta medlemsstaterna ytterligare betalningar i form av ersättning per djur och arealersättningar.
Dessa skulle baseras på objektiva kriterier som skulle kunna täcka, inter alia, miljöhänsyn, märkning och spårning.
Inom fåruppfödningen har inte samma produktionsökning skett som inom andra jordbrukssektorer.
Ändringsförslag har lagts fram som efterlyser stöd från kommissionen till ytterligare marknadsbefrämjande åtgärder.
Att rikta in sig på ungdomar för att för att främja konsumtionen kommer att vara viktigt för att uppnå framgång.
Utskottet inser att det här är ett övergångsskede och ser fram emot rapporter från kommissionen om miljökonsekvenser, spårbarhet och betestekniker.
Man räknar med att detta kommer att leda till omfattande reformer i översynen efter halva tiden av Agenda 2000.
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling förväntar sig av kommissionen ett positivt svar på de ändringsförslag det har föreslagit.
