# ID: svediakorp-gov418948
# author: Muscardini (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 652
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) De fundamentalistiska terroristernas attentat ledde inte bara till att de båda " tvillingtornen " i New York raserades, det verkar på ett avgörande sätt ha bidragit till att avmystifiera två andra " grundpelare " öster om Atlanten: den gemensamma försvarspolitiken och den europeiska utrikespolitiken.
Att detta sistnämnda attentat kunde lyckas på ett så förödande sätt beror på det påtagliga stöd det har fått från vissa europeiska regeringar som har kastat åratal av uttalade avsikter att fastställa en europeisk utrikespolitik och goda föresatser om militär integration på skräphögen, och hissat sina flaggor som " nationella makter " utan att för övrigt ensamma besitta varken den reella makten att ta itu med en världskris eller trovärdighet när det gäller att trygga säkerheten i Europa.
Det mini-toppmöte med tre länder som avhölls en timme före det informella mötet med de femton visade att också Europa drabbades av ett ras.
Och de uttalanden som spreds för undertecknande efter det informella toppmötet tjänar ingenting till när det gäller att bekämpa terrorism.
Vi är vana sedan decennier att läsa utmärkta slutdeklarationer.
Dessa motsäger dock fakta och skapar ett förståeligt bryderi inför detta " Europa, landet ingenstans " som lyckas enas om ord, men som omedelbart försvinner när det gäller att handla och verka gemensamt för att ta itu med de krissituationer som hotar världsfreden.
Mot bakgrund av detta anser jag att vår viktigaste uppgift är att föra fram Europeiska unionen som en politisk aktör.
" Triumvirerna " i Gent, som inte ens bjöd in den höge representanten för den europeiska utrikespolitiken, hade inte detta mål.
De var, och är, upptagna med att slåss om att ha ledarskapet eller vinna nästa val.
En av dem talade om " en ny huvudroll för Tyskland inom utrikes- och försvarspolitiken " och glömde tillägga " inom ramen för Europa " - som man har gjort sedan 56 år här, vilket en uppmärksam ledarskribent noterade.
Var det bara tankspriddhet eller ett uttryck för en nationell politisk viljeinriktning?
Dessa " triumvirer " skulle inte förtjäna att diskuteras om det inte hade dykt upp ett annat, mycket mäktigare, triumvirat bestående av USA, Ryssland och Kina vid horisonten.
Med ett kraftlöst Europa kommer triumviratet i Gent - som Prodi kallade " en skymf mot Italien och Europa " - att bli en fjäderviktare i den internationella boxningsringen och det kommer dessutom att tära på de små krafter som återstår hos Europa.
I dess ställe måste det uppstå ett kraftfullt Europa som är stolt över sin styrka och över att se sig som oundgängligt när det gäller att säkerställa regionala balanser.
Vid det kommande mötet med Europeiska rådet i Laeken måste tvetydigheterna och motsägelserna från Gent raderas ut.
För att lyckas med detta måste rådet sätta upp en epokgörande utmaning för sig: att övergå från ord till handling och inleda ett " förstärkt samarbete " om det politiska Europa.
Detta skulle också gagna den ekonomiska och finansiella stabiliteten eftersom det skulle rätta till det abnorma i att vi har en Europeisk centralbank som inte har en europeisk regering bakom sig.
Men är en sådan utmaning tänkbar när dagsläget är ett sådant lapptäcke?
Jag kan inte tro annat än att integrationen leder till en större sammanhållning mellan de beståndsdelar det handlar om.
Femton stater som har en större sammanhållning inom säkerhet och försvar - och som därmed har en fastställd utrikespolitik - utgör otvivelaktigt en mycket mer pålitlig kraft i kampen mot den internationella terrorismen och som garant för freden.
Efter att ha gjort dessa bedömningar och med en reservation om förfarandet med ett " konvent " som skall upprätta förslaget till institutionell reform röstar jag för resolutionen, i förhoppning om att uttalandena äntligen skall följas av handling.
