# ID: svediakorp-gov418869
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,111
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade damer och herrar!
Kommissionen välkomnar det faktum att granskningen av Turkiet har funnit en bred enighet i debatten.
Jag hoppas att vi skall kunna utnyttja denna enighet i granskningen av det arbete vi har framför oss.
Jag vill även betona att kommissionen instämmer i de slutsatser och de åsikter som föredraganden, Alain Lamassoure, har redogjort för i sina betänkanden.
Även här finns det en bred enighet.
Också detta kommer att vara till hjälp i vårt fortsatta arbete.
Det har vid ett flertal tillfällen sagts - och även jag understryker detta - att Turkiets betydelse snarast har vuxit.
Detta hänger för övrigt inte enbart samman med landets geostrategiska läge.
Jag har alltid varnat för att reducera Turkiet till ett område av särskild geostrategisk betydelse.
Snarare tror jag att det unika med Turkiet ligger i dess kulturella och historiska arv och i den politiska roll som landet kan spela på denna världspolitiska beröringspunkt.
Den politiska eliten i Turkiet har visat sin fasta beslutsamhet att fortsätta modernisera landet och föra det närmare den europeiska standarden.
Den författningsreform som man nu har fattat beslut om är ett viktigt tecken på detta.
Faktum är att jag ser denna författningsreform som ett stort framsteg.
Parlamentet har fattat dessa viktiga beslut mycket snabbt och med överväldigande majoritet.
Denna stora majoritet ser jag som något mycket viktigt eftersom den visar att det uppenbarligen finns en bred samhällelig enighet kring nödvändigheten av demokratiska och rättsstatliga reformer i Turkiet.
Dock måste förändringarna följas av faktiska resultat.
Den avgörande frågan till Turkiet är fortfarande vad som faktiskt förändras.
Därför har de rätt, alla de i debatten som säger: För oss handlar det nu om att se hur Turkiet kommer att tillämpa den lovande författningsreformen och vad som kommer att bli de faktiska förändringarna.
Även här instämmer kommissionen i Europaparlamentets bedömning att det trots författningsreformen och trots de ytterligare utlovade laginitiativen fortfarande återstår väldigt mycket att göra för att de mänskliga rättigheterna skall få ett starkt och hållbart skydd i den turkiska verkligheten och inte enbart på papperet.
Förbindelserna har förbättrats sedan Helsingforsmötet.
Förberedelsestrategin tillämpas.
Liksom för alla andra kandidatländer har även prioriteringarna för Turkiet slagits fast i ett partnerskap för anslutning.
Turkiet har i år fattat beslut om ett nationellt program för införlivande av gemenskapens regelverk, vilket för övrigt inkluderar den tidsplan för ny lagstiftning som vid flera tillfällen har efterlysts.
Denna lagstiftning skall stå i samklang med gemenskapens regelverk.
Vi vill föra förberedelsestrategin för Turkiet vidare enligt de principer som klubbades igenom i Helsingfors.
Detta innebär helt klart att man kan tala om att inleda förhandlingar först när de politiska villkoren för anslutning har uppfyllts.
Här vill jag även understryka följande: För de politiska villkor som gäller för anslutningen finns ingen gräddfil in i Europeiska unionen - inte för någon i hela världen.
Det ligger i logiken i våra beslut från toppmötet i Helsingfors att Turkiet på alla andra områden än förhandlingarna måste behandlas likadant som övriga kandidatländer.
Lamassoure pekar i sitt betänkande på det tuffa ekonomiska läget i Turkiet.
Jag vill uppmuntra Turkiet att fortsätta de ekonomiska reformerna enligt Internationella valutafonden.
Vad oss anbelangar, kommer vi att så snart som möjligt öppna den första delkvoten ur Europeiska unionens strukturanpassningsfond för Turkiet på 75 miljoner euro.
När det gäller Cypern arbetar vi eftertryckligen för att fredsprocessen så snart som möjligt skall inledas under FN: s flagga.
Turkiet har uttalat sitt stöd för denna process.
Dock vill jag vara tydlig och säga att EU förväntar sig att detta stöd skall följas av konkreta åtgärder och att stödet skall leda till att vi faktiskt når en lösning.
Jag är övertygad om att anslutningsförhandlingarna med Cypern kommer att kunna slutföras under nästa år.
Därför är det extra viktigt att berörda parter gör allt för att nå en hållbar politisk lösning.
De lösningsmoduler som svarar mot de inblandades intressen och önskemål är välkända.
Vad vi behöver är politiskt mod att ta chansen och lösa Cypernfrågan nu.
Möjligheternas fönster står öppet.
Men, vill jag säga rent ut, sannolikt inte så länge till.
En lösning på Cypernfrågan kommer helt klart att gagna den fortsatta utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Turkiet.
Förbindelserna mellan Grekland och Turkiet har förbättrats avsevärt.
Kommissionen välkomnar uttryckligen de överenskomna och förtroendeskapande åtgärderna.
De bägge utrikesministrarna Ismail Cem och Georgio Papandreou vill jag hjärtligt gratulera till deras initiativ och framgångar.
Båda utrikesministrarna har bidragit stort till att skapa ett gynnsamt klimat för fortsatta framsteg i regionen.
När det gäller de problem som finns i den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken har jag så sent som för några få dagar sedan uppmanat Turkiet att så snabbt som möjligt bidra till en konstruktiv lösning.
Hur som helst bör problemet lösas innan Europeiska rådet sammanträder i Laeken i december i år.
Med några extra ansträngningar bör det bli möjligt - jag är själv övertygad om att det är möjligt - att komma fram till ett enande.
Vi är fullt medvetna om Turkiets önskemål, särskilt med tanke på möjliga åtgärder i grannländerna.
Dock vädjar jag till våra turkiska partner att möjliggöra ett snart enande genom att inta en konstruktiv hållning.
Vi måste kunna förvänta oss av ett land som kandiderar för medlemskap i Europeiska unionen att det inte skall blockera utan stödja ett av de viktigaste framtidsprojekten för unionen.
Enligt kommissionens uppfattning är det viktigt att stärka förbindelserna mellan Turkiet och Armenien för att stödja säkerheten och stabiliteten i regionen.
Därför vill kommissionen uttryckligen välkomna de senaste initiativen från det civila samhället i de båda länderna som syftar till att föra människorna i de bägge länderna närmare varandra samt att bearbeta det tragiska förflutna med hjälp av oberoende historiker.
Jag välkomnar Europaparlamentets ställningstagande till ett ekonomiskt hjälpprogram.
De föreslagna ändringarna är godtagbara för oss.
Framför allt håller jag med parlamentet om att vi måste se till att få en effektiv samordning av de olika finansieringskällorna och programmen.
Det är sant att vi nu med all sannolikhet befinner oss i ett avgörande skede i förbindelserna mellan Europeiska unionen och Turkiet.
Genom att godkänna Alain Lamassoures betänkande får vi alla de delar som krävs för förberedelsestrategin till årets slut.
Därefter kan vi påbörja en ny etapp där vår uppmärksamhet framför allt bör riktas mot att de turkiska förberedelserna inför anslutningen förverkligas och intensifieras.
(Applåder)
