# ID: svediakorp-gov418852
# author: Pasqua (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 435
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Jag har uppmärksamt lyssnat till Lamassoure och de olika inlägg som har framförts.
Jag kommer inte att förvåna någon när jag påminner om den ståndpunkt som den franska delegationen i min grupp har.
Jag har förgäves försökt förstå varför majoriteten i kammaren absolut vill få in Turkiet i Europeiska unionen.
Turkiet, huvudparten av det turkiska territoriet, ligger inte i Europa, det är det minsta man kan säga.
Ni bestämde er för att uppmuntra landet att ansluta sig till oss.
I realiteten hade det beslutet endast ett rättfärdigande, och jag hörde nyss Brok bekräfta detta, nämligen det faktum att Turkiet tillhör Nato och att det följaktligen är önskvärt att det när allt kommer omkring finns en viss likhet mellan Europeiska unionen - sådan somliga föreställer sig den - och Nato.
Jag lyssnade till vad Lamassoure sade för en stund sedan och i hans betänkande var det fullt av reservationer och synpunkter som gör oss fundersamma, eftersom jag anser att vi bör akta oss för att främja eller försöka påtvinga någon annan vårt eget institutionella system eller vårt eget värdesystem, precis som det å andra sidan naturligtvis finns saker som inte är möjliga att godta.
Och eftersom vi exakt vet vilka svårigheter Turkiet stöter på till följd av att det finns traditionalistiska islamistiska element på dess territorium, vilka utgör ett hot och ett skäl att vidta ett antal åtgärder, måste vi samtidigt peka på att det fortfarande återstår en mycket lång väg när det gäller demokratiska principer, vilket är det minsta man kan säga.
Detta har för övrigt många sagt före mig.
Men jag skulle vilja tillägga någonting annat.
Med tanke på att ett antal länder - vissa av dem enhälligt, framför allt Frankrike - har fördömt det folkmord som armenierna föll offer för, så förstår jag inte skälet till att den nuvarande turkiska regeringen och dagens turkar, som inte har något som helst ansvar för vad som hände i det förgångna, utan som är ansvariga för en kollektiv historia, jag förstår inte skälet till att de envisas med att inte vilja ta på sig ansvaret för detta folkmord.
Andra länder som bär ansvar för folkmord har på ett bättre sätt tagit på sig det ansvaret.
Jag kan inte, här och nu i kväll, alltför starkt uppmana dem att göra likadant.
Men så länge detta inte har erkänts kommer vi att vara bestämda motståndare till Turkiets inträde i Europeiska unionen.
