# ID: svediakorp-gov418834
# author: Väyrynen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 351
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Då Haarder är förhindrad att delta är det jag som på den liberala gruppens vägnar tackar och gratulerar Brok för ett väl utformat betänkande.
Betänkandet är bra, men i det har man ännu inte i någon högre grad kunnat ta ställning till den djupgående förändring som ägt rum inom den internationella politiken efter den 11 september.
Vi kan ännu inte bilda oss en helhetsuppfattning om denna förändring, men vi vet att den är grundläggande.
Förenta staternas företrädare har sagt att ett nytt kallt krig har inletts, några har till och med talat om ett tredje världskrig.
Här i Europa har man försökt undvika överdriven dramatik och bruket av ordet " krig ".
Min personliga uppfattning är emellertid att framtida historiker kommer att kalla denna epok för det tredje världskriget.
Vi måste analysera vad som skett och vad som är i färd att ske mycket noggrant och bemöta de aktuella problemen med stor vishet.
Vi behöver ett omfattande globalt synsätt och grepp - vi behöver något sådant som man på engelska kunde benämna global governance.
Slutligen vill jag göra mitt eget inlägg: De framsteg som vi har uppnått inom vår gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik under de senaste åren är ett resultat av Amsterdamfördraget.
Speciellt inom krishanteringen har vi gjort snabba framsteg.
En gemensam uppgift som nämndes i Amsterdamfördraget var tryggandet av unionens okränkbarhet och upprätthållandet av fred vid unionens yttre gränser.
Tillsvidare har dessa nya förpliktelser i fördraget inte fått ett konkret innehåll.
I begynnelseskedet kunde frågan närmast gälla hur medlemsstaternas olika geografiska lägen beaktas i fördelningen av ansvar och arbete.
Ur hela unionens synpunkt vore det förnuftigt att de medlemsstater som är belägna vid de gemensamma yttre gränserna i första hand styr sina resurser till bevakning och försvar av dessa och att de deltar i krishanteringen på ett sätt som står i samklang med denna primära uppgift.
Jag hoppas att man i kommissionen och rådet börjar överväga hur bestämmelserna om unionens okränkbarhet och tryggandet av gränserna beaktas i praktiken.
