# ID: svediakorp-gov418790
# author: Lamy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 650
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Jag upprepar således det jag påpekade före detta korta avbrott, nämligen att förslaget till förklaring för Doha-konferensen, vilket just nu ligger på bordet, ställer till med ett antal problem för oss när det gäller miljö och jordbruk.
Jag kommer nu in på den sociala frågan.
Vi är inte heller helt nöjda med vissa aspekter av förklaringen när det gäller hänvisningen till sociala frågor.
Enligt vår uppfattning är den alltför tunn och bör förstärkas för att mera lämpligt återspegla den vikt den här frågan har i våra samhällen.
Vår ambition är att en internationell dialog mellan många olika institutioner skall inledas om de här frågorna, för så ser vårt mandat ut.
När det gäller investeringar och konkurrens finns det ett alternativ som inte passar oss, nämligen att vi skall nöja oss med arbetsprogram.
I våra ögon kan arbetsprogram inte ersätta förhandlingar, även om man kan fundera över ett förnuftigt sätt att förena ett arbetsprogram och en förhandling, självklart under förutsättning att man har kommit överens om det på förhand.
Frågan om förhållandet mellan hälsa och immaterialrätt, som rådets ordförande anspelade på för en stund sedan, är också fortfarande mycket besvärlig.
Som ni vet är vi mycket engagerade i den frågan, och vi anstränger oss aktivt för att få de mest extrema ståndpunkterna att närma sig varandra, så att vi i Doha kan nå fram till en väsentlig politisk förklaring som förenar flexibilitet i fråga om avtalet om immaterialrätt och behovet av tillgång till livsviktiga läkemedel i utvecklingsländerna å ena sidan och å andra sidan ansvaret för att garantera innovationerna inom forskningen.
Så här långt när det gäller oss.
Andra delegationer har givetvis egna intressen när det gäller ministerförklaringen.
För ett antal utvecklingsländer är det särskilt viktigt att WTO: s befintliga avtal tillämpas eller, i många fall, att de justeras.
Vi måste enligt vår mening vara beredda att besvara dessa intressen på ett öppet och kreativt sätt.
Vissa bland de minst utvecklade länderna har verkliga problem när det gäller bristande kapacitet och resurser, och det problemet bör få en lösning inom Världshandelsorganisationens framtida arbete.
Trots de bekymmer som jag har pekat på tycks flertalet av WTO: s medlemsländer i dag vara alltmer beredda att visa den flexibilitet och öppenhet som krävs för att inleda en tillräckligt ambitiös förhandling i Doha när det gäller sakfrågorna.
Jag börjar tro att vi kommer att kunna finna våra fyra prioriteringar där: att avreglera handeln, att förstärka reglerna, att föra upp biståndet högt upp på den multilaterala dagordningen och att införliva målen om en hållbar utveckling inom WTO: s ramar.
Allt detta syftar till ett större hänsynstagande till unionsmedborgarnas intressen.
Å kommissionens vägnar hoppas jag att den resolution ni kommer att rösta igenom i morgon kommer att ge ett tydligt och starkt stöd till Europeiska unionens mål.
Röstar ni för den kommer det att ge förhandlaren ett bättre läge och sända en politisk signal till våra handelspartner, men också till unionsmedborgarna, en signal som betyder att Europeiska unionen inte kommer att nöja sig med business as usual i de kommande förhandlingarna.
När jag nu avslutar skulle jag också vilja dra nytta av det här tillfället för att å kommissionens vägnar välkomna de ledamöter i kammaren som kommer att ingå i vår delegation som åker till Doha, där vi kommer att fortsätta det goda inbördes samarbete som jag anser att vi utvecklade i Seattle.
Det framgår under alla förhållanden av det frågeformulär som jag då lämnade över till er, och som de flesta av delegationens medlemmar svarade på.
Jag räknar med ert aktiva stöd för att främja det som jag anser vara vår gemensamma dagordning.
