# ID: svediakorp-gov418750
# author: Figueiredo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 274
# sentences: 6
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) En analys av det gemensamma betänkandet om sysselsättningen 2001, som gjorts med utgångspunkt från nationella rapporter, visar det låga intresse de flesta medlemsstaterna visar riktlinjerna för sysselsättningen.
Det är faktiskt bara sju av dem som brytt sig om de allmänna målen som rådet i Lissabon fastslog, och som bekräftades i Stockholm, och endast tre tog upp de specifika målen om kvinnornas sysselsättningsgrad.
Så som sagts i yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, till vilket vi bidrar med våra antagna förslag, finns det en tydlig motsägelse mellan målen om sysselsättningsgrad som har definierats av rådet och den låga betydelse som de flesta medlemsstater ger en ökad medvetenhet om könsfrågor i sysselsättningspolitiken, antingen i form av brist på nationella mål om minskning av flera befintliga skillnader på arbetsmarknaden när det gäller könsfrågor, den otillräckliga barnomsorgsservicen eller då det gäller de begränsade initiativen för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
Även om den nuvarande sysselsättningssituationen i Europeiska unionen inte kritiseras tillräckligt i Weiler-betänkandet erkänns några negativa aspekter om hur det förhåller sig på sysselsättningsområdet, särskilt då man insisterar på att nationella mål måste fastställas och följas.
Men i betänkandet analyseras varken de riktlinjer som kommissionen lagt fram kritiskt eller presenteras några alternativ klart och tydligt som det är nödvändigt att satsa på, nämligen en prioritering av sysselsättningspolitiken och att upphöra med att låta den politiken underordnas den monetära politiken för att det dominerande nyliberalistiska synsättet i Europeiska unionen slutligen skall kunna överges, dock har de förslag som vi lagt fram för detta blivit avvisade.
