# ID: svediakorp-gov418726
# author: Stenzel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 332
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande!
Det informella toppmötet i Gent har medfört två positiva aspekter, nämligen ett principiellt enande kring ett konvent som skall förbereda ett författningsfördrag samt de sista tekniska riktlinjerna för euron.
Under andra omständigheter som inte överskuggades av terrorism skulle detta vara en anledning att se ljust på Europas framtid.
Nu har vi dock en situation där vi frågar oss om Europeiska unionens integrationskraft redan har uttömts i och med euron.
En gemensam valuta, en gemensam utrikespolitik och en gemensam försvarspolitik skulle ge unionen just den trovärdighet bland medborgarna och just den identitet som så ofta saknas.
Men toppmötet i Gent har fått oss att se realistiskt inte minst på utrikes- och säkerhetspolitiken.
Bilateralismen, om man så vill, det icke-uttalade förstärkta samarbetet, har pekat på de svagheter som fortfarande begränsar Europeiska unionen i arbetet utåt.
Om man låter de internationella analyserna efter mötet i Gent passera revy har inte minst chocken över terrorattentaten mot USA avslöjat det ständiga partigruppstänkandet inom Europeiska unionen.
Detta är inte enbart en reaktion på hållningen i USA där man föredrar att förhandla och agera direkt med regeringarna, detta är även resultatet av den inneboende militära svagheten i den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, där glappet mellan krav och verklighet är stort.
Det är ju ingen hemlighet att det råder tvivel om huruvida den europeiska krisstyrkan på 60 000 man över huvud taget kommer att kunna bildas inom den utsatta tidsfristen 2003.
EU behöver en energikick, inte enbart för att knyta medborgarna närmare sig, utan framför allt för att ta sitt inomeuropeiska ansvar och sitt ansvar som partner till USA.
Det är ur den aspekten som utvidgningsprocessen måste ses, liksom även efter-Niceordningen, där ett konvent medverkar som inte splittrar sig enligt godtyckliga principer, utan utarbetar ett samstämmigt beslutsunderlag till ett fördrag, precis som Europaparlamentet rekommenderar.
(Applåder)
