# ID: svediakorp-gov418720
# author: McMillan-Scott (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 293
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det finns två budskap från kammaren i dag.
Till att börja med, den ganska så blygsamma kompromissresolutionen som utarbetades av en grupp bestående av ledamöter från alla partier som, om jag tjänstgjorde inom de styrkor som för nuvarande tjänstgör i Afghanistan - och särskilt de brittiska styrkorna tror jag - skulle ge mig mycket liten tröst.
Det andra budskapet kommer från rådets tjänstgörande ordförande, Verhofstadt, och har att göra med en avsevärt mer robust inställning till de nuvarande insatserna i detta område, och också hans mer långsiktiga inställning till Afghanistans framtid.
Denna kammare måste naturligtvis ha kompromissresolutioner och måste, i den mån det är möjligt, vara enad.
Europa får inte agera på nivån med den lägsta gemensamma nämnaren, utan acceptera att det, i politik som i krig, måste finnas utrymme för ledarskap.
Vår resolution återspeglar i dag inte den typ av ledarskap som finns tillgängligt för Afghanistans befolkning genom deras landsförvisade kung.
Vår resolution återspeglar inte det faktum att ett enormt möte i dag äger rum i Peshawar med de som vill att demokratin skall återupprättas i landet - däribland de måttfulla talibanerna.
Jag anser - liksom många av mina kolleger - att kungen, som jag hade nöjet att träffa den 21 september och som Solana mötte så sent som förra helgen, har en roll att spela när det gäller Afghanistans framtid.
Han införde demokrati i landet 1964: fria val, fria media, universitet, sjukhus; han förde in kvinnor i politiken.
Det är detta hopp om återupprättande av demokratin i Afghanistan och upphörandet av den internationella terrorismen som vår uppmärksamhet måste vara inriktad på.
