# ID: svediakorp-gov418696
# author: Verhofstadt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,840
# sentences: 87
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Fru talman, herr kommissionsordförande, damer och herrar i Europaparlamentet!
Enligt god tradition kommer jag i dag, några dagar efter Europeiska rådets sammanträde i Gent, för att göra en redovisning av de diskussioner som fördes där.
Ni kan vara lugna, jag skall vara kortfattad och saklig.
Europeiska rådet i Gent var egentligen redan det andra sammanträdet med rådet under belgiskt ordförandeskap och liksom det förra sammanträdet den 21 september i Bryssel påverkades det starkt av följderna efter attackerna i New York och Washington.
Det vore väl också konstigt annars.
Händelserna den 11 september kommer för all framtid att vara inpräntade på våra näthinnor och nu har den internationella gemenskapen och den internationella alliansen mot terror även börjat handla på riktigt.
Ursprungligen uppfattades, som ni vet, toppmötet i Gent som ett informellt tankeutbyte om EU: s utvidgning och framför allt Laeken-förklaringen, vilken senare under året skall ligga till grund för debatten om Europas framtid.
Samtidigt var det från början vår avsikt att göra en sista utvärdering av införandet av euron.
Jag tyckte mycket riktigt att rådet som en sorts god familjefar borde ta reda på om alla förberedelser hade gjorts för ett framgångsrikt införande av EU: s gemensamma valuta.
Som så ofta händer - det har jag i alla fall hört sägas av personer som har mycket mer erfarenhet som rådsordförande - så vände aktualiteterna upp och ner på hela dagordningen, och det med rätta tycker jag.
Händelserna den 11 september är av ojämförligt enorm betydelse och jag tror att det varje dag blir allt tydligare att världen aldrig mer kommer att se ut som den gjorde före den 11 september.
En ny världsordning är i antågande, en ny flerpolig värld där Europeiska unionen måste spela en mer framträdande roll.
I går hade jag tillfälle att ge en första reflexion kring det i Polen vid inledandet av Europeiska högskolans skolår.
Stora betraktelser är naturligtvis en sak, ett helt annat uppdrag är att konkret låta EU agera som en helhet i den här krisen.
För en månad sedan, exakt den 21 september, lyckades EU anta en enda tydlig, entydig och gemensam ståndpunkt.
Samtidigt godkände vi en långtgående och detaljerad handlingsplan mot terrorism.
Av slutsatserna från rådets sammanträde i Gent förra fredagen framgår att vi har kunnat behålla det enhälliga handlingssättet utan några inskränkningar.
I det enhälliga handlingssättet är tre saker grundläggande och dem vill jag understryka.
Vi stöder på ett entydigt sätt de militära aktioner som inleddes den 7 oktober.
De är berättigade genom den resolution 1368 som antagits av Förenta nationernas säkerhetsråd och vi fäster i det sammanhanget största vikt vid att civilbefolkningen sparas.
Vi vill också att det efter konflikten tillsätts en normal regering i Afghanistan, en stabil regering, en representativ regering som respekterar de mänskliga rättigheterna.
En sådan regering skall kunna räkna med helhjärtad europeisk hjälp vid återuppbyggnaden av landet.
Under tiden skall vi med EU göra större insatser än någonsin för det humanitära biståndet till de flera miljoner afghanska flyktingarna.
Vårt engagemang i den här frågan är att inget enda land i området får bli offer för den här konflikten på grund av strömmen av flyktingar och hemlösa.
Ordförandeskapet fick förresten av rådet i uppdrag att besöka området och skaffa politiskt stöd för att byta ut Talibanregimen.
Ett snabbt och fullständigt genomförande av handlingsplanen mot terrorism är den andra punkt som jag vill understryka.
När det gäller införandet av ett europeiskt arresteringsmandat törs jag tala om ett genombrott.
Avskaffandet av dubbla åtal har nu antagits av samtliga i rådet, och inte bara för terroristattentat utan även för alla andra allvarliga brott.
När det gäller förteckningen över terroristorganisationer beslutades att den i varje fall måste vara klar och fastställd före slutet av året.
Samtidigt har vi även i rådet diskuterat förslagen från våra amerikanska partner och rådet enades om att förstärka vår handlingsplan om det behövs.
Slutligen fick kommissionen och rådet även i uppdrag att utarbeta ett program för samarbete mellan medlemsstaterna för bekämpande av terror med biologiska och kemiska vapen.
I det programmet kommer bland annat en europeisk samordnare för civilskydd att utses.
För det tredje har vi unionens aktivare roll i förebyggandet och bekämpandet av brandhärdar och konflikter.
Javier Solana, Louis Michel, jag själv och naturligtvis kommissionen, skall försöka få igång en ny dialog i länderna i Mellanöstern eller åtminstone, fru talman, försöka skapa förutsättningar för ett återupptagande av fredsprocessen.
I det avseendet gav rådet i fredags ett tydligt budskap om att fred endast kan byggas på två stater.
För övrigt varnade vi än en gång via rådet för att låta det ske en sammansmältning mellan terrorismen och den islamiska världen.
Tvärtom, dialogen mellan Europa och den arabiska och islamiska världen måste intensifieras.
Låt mig också säga, fru talman, att de tydliga besluten i fredags handlar om " incidenten " kring det inledande mötet mellan den franska presidenten, den brittiska premiärministern och den tyska kanslern.
Intrycket av att en ledargrupp höll på att skapas, ett intryck som kanske inte hade väckts om mötet ägt rum på en annan plats eller vid en annan tidpunkt - återfick sina sanna proportioner efter att de tre bekräftat för mig att det endast handlade om samtal kring rent tekniska militärfrågor.
Den förklaringen accepterade jag, även för att undvika att den saken skulle dominera Europeiska rådet i Gent och att det är de femton som gemensamt anger Europeiska unionens ståndpunkter.
(Applåder)
Fru talman!
Fredagens diskussioner handlade inte enbart om aktuella internationella händelser.
Arbetsmötet under fredagseftermiddagen ägnades också åt den ekonomiska situationen och det förestående införandet av euron.
Tillväxtens inbromsning - vi bör komma ihåg att den påbörjades redan före den 11 september - och den långsiktiga osäkerheten manar till försiktighet.
Ekonomins grunder är trots allt fortfarande sunda, vilket ger mig, och gav rådet, anledning till försiktig optimism.
Det är mycket viktigt att Europa - som inte har budgetöverskott - följer stabilitetspakten.
En låg inflation och en kontinuerligt måttlig löneutveckling ger oss möjlighet att skapa handlingsutrymme på den penningpolitiska fronten.
Vi måste dock öka våra ansträngningar när det gäller strukturreformer samt påskynda Lissabonprocessen för att öka Europeiska unionens tillväxtpotential.
Förberedelserna för införandet av euron framskrider på ett bra sätt.
Vi har dock identifierat en rad svårigheter, som framför allt gäller lokala myndigheters och småföretags förberedelser.
Dessutom bör negativa effekter för konsumenterna undvikas.
Det faktum att euron införs i form av sedlar och mynt får inte leda till prishöjningar.
Europeiska rådet har för övrigt bett Ekofin-rådet att se till att de priser som gäller vid gränsöverskridande finansiella transaktioner sänks och anpassas efter nationella priser, med hjälp av en förordning som bör läggas fram före toppmötet i Laeken.
Under den andra delen av vårt möte diskuterade vi frågor om Europeiska unionens framtid och Laeken-förklaringen.
Jag tror mig kunna hävda att vi har gjort konkreta framsteg.
För närvarande finns det ett brett samförstånd - vilket också var en uttrycklig begäran från Europaparlamentet - kring principen med ett konvent.
Konventets arbete skulle kunna inledas under mars månad.
Denna strategi tycks nu vara självskriven.
En annan tanke som nu anses självklar är att kandidatländerna skall delta helt och hållet i detta konvent, dock utan att de skall kunna - och det tror jag säger sig självt - återuppta förslag som de 15 medlemsstaterna redan har kommit överens om enhälligt.
Ett avgränsat presidium och begränsade delegationer verkar i mina ögon också vara avgörande för att konventet skall kunna bli en framgång.
Jag planerar dessutom att inom kort bjuda in ordföranden i utskottet för konstitutionella frågor och Europaparlamentets föredragande för frågan om Europeiska unionens framtid, för att föra en direkt och detaljerad diskussion med dem om den här frågan.
Fru talman!
Jag tror att Laeken-förklaringen måste vara en icke-konventionell förklaring och i första hand en inspirationskälla.
Den bör inledas med en kritisk analys och sedan åtföljas av en utredning om de verkliga utmaningar som en utvidgad och kompetent union står inför.
Det handlar bl.a. om en ny fördelning av befogenheter som går åt två håll, både mot Europeiska unionen och mot medlemsstaterna; en lösning för en snabb utökning av antalet instrument i Europeiska unionen; mer demokratiska institutioner, något som bl.a. skall garantera ett fullständigt medbeslutande med Europaparlamentet; en början på en process som skall leda till att fördragen delas upp på ett grundläggande fördrag och flera tillämpningsfördrag, och slutligen en ny plats och ny roll för Europeiska unionen i världen.
För konventet får ingen fråga tabubeläggas och ingen dörr förbli stängd.
Dessutom - och slutligen, eftersom det var den sista frågan för våra arbeten - gjorde vi i Gent också en sammanfattning av läget i förhandlingarna med kandidatländerna.
Kommissionens ordförande Prodi lade fram en rapport om den frågan.
Jag tror inte att det finns anledning att frukta att den fastslagna tidtabellen inte kommer att följas.
Vid rådets möte i Laeken kommer jag hur som helst att sända ett kompletterande budskap till kandidatstaterna.
När jag i går mötte Polens nye premiärminister uppmuntrade jag honom att fördubbla sina ihärdiga ansträngningar, så att Polen kan återgå till sin plats i förhandlingarna.
Efter den 11 september är utvidgningen nämligen mer nödvändig än någonsin.
Tillåt mig att göra en allmän sammanfattning av rådets möte.
Gatorna förblev lugna.
Gent är trots allt - det kan jag tala om för er, och jag borde veta, eftersom jag bor där - en mer än rebellisk stad.
Kanske är Karl V, som föddes där, orsaken till det!
Jag vill hur som helst fortsätta dialogen med antiglobalisterna.
Jag anser mig för övrigt kunna säga att begreppet " antiglobalism " inte är korrekt.
Vi måste slå in på en annan väg: inte den blinda globaliseringens eller blinda antiglobaliseringens väg, utan den reglerade globaliseringens väg.
En annan globalisering: en etisk globalisering.
Fru talman!
Jag kommer att anordna en diskussion om den här frågan den 30 oktober vid universitetet i Gent.
Fru talman, mina damer och herrar!
Europeiska rådet sammanträder nästa gång om exakt 50 dagar.
Mötet i Gent var verkligen informellt, vilket med all säkerhet kommer att hjälpa oss att ta stora steg framåt i Laeken, nämligen att utveckla en gemensam politik i asyl- och invandringsfrågor samt rättsliga frågor, att förklara den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken operativ, att flytta utvidgningen närmare och - viktigast för mig - att anta en framåtsyftande förklaring om Europas framtid.
