# ID: svediakorp-gov418680
# author: Schroedter (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 262
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är mycket beklagligt att Barnier inte själv är här, ty när det gäller NUTS-avgränsningen handlar det inte om en enbart teknisk eller statistisk fråga, utan om en av de viktigaste politiska frågorna i den framtida sammanhållningspolitiken.
Det handlar nämligen om vem som i framtiden skall få europeiskt stöd, hur mycket de får och vem som bestämmer om hur stödet skall satsas.
Det är centrala frågor för Europeiska unionen och sammanhållningspolitiken i framtiden, och därför spelar denna fråga, som vi i dag diskuterar i denna midnattstimme, en större roll än som märkts hittills.
Kommissionen har alltid enbart hållit sig till statistiska kriterier för att avgränsa områdena, och inte tagit hänsyn till dessa politiska frågor.
Därigenom uppstod alltid tendensen att medlen från strukturfonderna i slutändan spreds vitt och brett, och inte på ett koncentrerat och effektivt sätt kom de mest behövande regionerna till godo.
När jag tittar på kandidatländerna måste jag konstatera att mål 1-områdena kommer att utvidgas till inkomststarka regioner och centrum som Warszawa och Riga, och att dessa områden kan få lika mycket stöd som de fattigaste regionerna i den utvidgade Europeiska unionen, Latgale och Masuren.
Det kan väl inte vara rätt.
Det förhindrar en trovärdig sammanhållningspolitik, och jag anser att det är helt absurt!
Därför inställer sig frågan: Måste samma enhet, som garanterar ekonomiskt stöd åt myndigheten, också vara kontrollorgan?
Jag anser att man enligt detta förslag inte tar hänsyn till bottom up-konceptet.
