# ID: svediakorp-gov418580
# author: Elles (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 989
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vår talesman kommer att uttala sig på vår grupps vägnar senare, men jag har också några kommentarer som jag vill göra på detta stadium.
I likhet med andra talare, vill jag gratulera våra två huvudföredragande, Costa Neves och Buitenweg.
Det är aldrig någon lätt uppgift att lotsa något genom denna kammare, som jag känner till, och jag tycker att de skall få en varm applåd.
I och med kommissionens budget i år, har vi fått ett förslag som ligger på 1,06 procent av BNP, vilket är ett av de lägsta budgetförslagen som utarbetats av kammaren, och som därför med god marginal ligger under taket som nämns i budgetplanen, men jag antar att budgetplanen, i och med utvidgningen, kommer att prövas hårt innan vi sett slutet på 2006.
I samband med Costa Neves-betänkandet, skulle jag - först och främst - vilja gratulera föredraganden till att han koncentrerat sig på lägesrapporten om vad som gjorts med avseende på uppföljningen av den gemensamma förklaringen som rådet och parlamentet antog i slutet av förra året - en uppföljning som visat sig vara värdefull i samband med vårt budgetförfarande.
Det kan vara en god idé att fortsätta med detta på årsbasis, eftersom vi haft nytta av att granska verkningsgraden och effektiviteten hos verksamheten vid Europeiska unionens institutioner, och för oss i parlamentet är detta en mycket viktig punkt som jag återkommer till i slutet av mitt tal.
Jag vill ta upp några punkter om de specifika frågor som rör kommissionens budget, där vi - som grupp - bör se till att vi får valuta för pengarna; en hårt prövad ståndpunkt i kammaren.
När det, för det första, gäller jordbruket: Vi tror inte på att ha en reserv - vi har redan en del pengar som gjorts tillgängliga, och en ändringsskrivelse håller på att utarbetas, och jag anser att detta är fullt tillräckligt.
Men vi anser att det bör ske en undersökning av den förvaltning av mul- och klövsjukan som skett genom kommissionen och de brittiska myndigheterna, och vi kommer att gå vidare med detta.
För det andra anser vi att det finns ett fortsatt problem med informationspolitiken: Varje gång vi ser förslag från kommissionen som kommit in utan att ha behandlats i de interinstitutionella arbetsgrupperna, måste vi som parlament skicka tillbaka förslagen till dem som har hand om informationspolitiken.
Jag uppmanar kommissionen att se till att en gång för alla bli en del av våra förslag - detta skulle bespara oss en del arbete med att se till att det interinstitutionella arbetet fortgår.
För det tredje, med tanke på byrån för livsmedelssäkerhet - jag noterade att frågan togs upp vid Europeiska rådets sammanträde i Gent - vill jag påminna ordförandeskapet om (i stället för att skratta, kan han kanske lyssna på parlamentarikernas tal) att parlamentets ståndpunkt innebär att pengarna stannar i reserven fram till dess vi är nöjda med verksamheten inom och lokaliseringen av denna byrå.
Jag antar därför att ni kommer att samråda med parlamentet innan ni fattar något slutgiltigt beslut.
För det fjärde, vad gäller Afghanistan - och jag vänder mig här återigen till kommissionen - finns det ett ändringsförslag om att skapa en " pour memoire " post för bistånd till Afghanistan, och vi kommer att uppmana rådet, tillsammans med parlamentet, att införa denna i budgeten vid andra behandlingen, eftersom vi i vår grupp vill se att det bildas en internationell allians för att hjälpa till med att återuppbygga landet när väl konflikten är över, och de första idéerna om detta håller redan på att få en mer fast form inom Förenta nationerna.
Till sist vill jag hänvisa till frågan om de poster vi har lagt i reserv, och vi vill se till att reservens villkor uppfylls innan posterna släpps fria - inbegripet det faktum att kommissionen har möjlighet att använda posterna under nästa år med tanke på nya tjänster.
Det finns emellertid ytterligare en mycket avgörande punkt, och jag vänder mig här återigen till ministerrådet.
Ryktet säger, herr talman, att paketet om förtidspension, som rådet förhandlar om just nu, inte gäller parlamentet.
Jag vill att ni i alla framtida kommentarer bekräftar att det gäller oss - det är en avgörande punkt för vår grupp, eftersom vi vill att paketet tillämpas inom alla institutioner.
Herr talman!
Jag avslutar med en punkt som rör vår institution.
I går kväll beslutade presidiet, i strid mot Harbours resolution, att gå emot idén om att tillämpa en linjär karriärgång - jag citerar ur punkt 38 i resolutionen som vi röstade om i kammaren i november i fjol - " uppmanar parlamentets förvaltning att införa en linjär karriärgång, parallell till den inom kommissionen, för att möjliggöra en enkel överflyttning mellan institutionerna ".
Det är oacceptabelt att parlamentets presidium verkar tillämpa " frånvaro utan giltigt förfall ", och självt fattat beslut: Under påtryckningar från parlamentets förvaltning, har parlamentets presidium valt att ignorera vad detta parlament röstat igenom.
Ni måste därför svara på tre frågor, och jag avslutar i och med detta.
Varför skulle parlamentets organisation och funktionssätt vara så annorlunda i jämförelse med kommissionens, att det kräver en annan karriärgång?
För det andra: Hur kan en karriärgång som omfattar fyra olika kategorier uppfylla målen hos en linjär karriärgång baserad på meriter, som stöds kraftfullt av parlamentet?
Till sist: Hur kan personalrörlighet mellan institutionerna främjas om parlamentet och kommissionen har olika karriärgångar?
Presidiet måste komma och förklara sina beslut för detta parlament, eftersom de inte är i linje med våra resolutioner.
(Applåder)
