# ID: svediakorp-gov418560
# author: Seppänen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 641
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FI) Herr talman!
Avtalet om Europeiska stål- och kolgemenskapen (EKSG) ingicks år 1952 för en period på femtio år.
Nästa sommar upphör avtalet och man har inte för avsikt att förlänga det.
Sålunda behandlas nu EKSG: s sista budget, med vilken man täcker EKSG: s utgifter fram till den 23 juli nästa år.
Därefter övergår EKSG: s nettotillgångar, vilka uppskattas till 1,1 miljard euro, till EU: s allmänna budget för att investeras på ett tryggt och vinstbringande sätt.
Det är meningen att avkastningen på medlen skall användas för finansiering av forskningsverksamhet inom kol- och stålbranschen.
Det är beräknat att man av avkastningen kan använda ca 45 miljoner euro per år för dessa ändamål.
EKSG har inte drivit in några nya avgifter på många år.
Dess utgifter har huvudsakligen finansierats ur den reservering som är avsedd för finansiering av verksamhetsbudgeten.
Den största utgiftsposten under EKSG: s sista halvårsperiod nästa år utgörs enligt kommissionens förslag av socialt stöd.
Av det är det meningen att största delen skall användas till särskilt anpassningsstöd i de länder där produktionen inom kol- och stålindustrin har lagts ner.
I många länder präglas branschen av sociala problem och därför har budgetutskottet beslutat att föreslå 16 miljoner euro mer i anpassningsstöd åt Storbritannien, Irland och Belgien för särskilda problem inom stålindustrin än vad kommissionen ursprungligen föreslog.
När EKSG: s verksamhet upphör, upphör det sociala stödet till förmån för de anställda inom kol- och stålindustrin.
Kommissionen har inte lovat att ur EU: s allmänna budget dela ut särskilt stöd för dessa branschers sociala ändamål.
När EKSG: s verksamhet upphör fortsätter inte den sociala dimension som EKSG omfattar i någon annan form.
Med EKSG: s medel har man finansierat en väsentlig forskningsverksamhet.
Fastän avkastningen från EKSG: s fond efter verksamhetens upphörande styrs enbart till forskningsverksamhet, minskar finansieringen jämfört med i dag.
Exempelvis styrs ännu under början av nästa år 72 miljoner euro till forskning.
Det är en avsevärt stor summa jämfört med de 45 miljoner euro som avkastningen av EKSG: s nettotillgångar ger till förmån för forskning.
Således kan man säga att kol- och stålgemenskapsavtalets upphörande är negativt såväl ut social synpunkt som för forskningsverksamheten.
Förvaltningen av investeringen av EKSG: s återstående tillgångar samt styrningen av forskningsmedlen ger kommissionen en förevändning att av avkastningen på EKSG: s tillgångar ta ut en ansenlig ersättning: 3,5 miljoner euro om året.
Med det anställs över 30 tjänstemän för att sköta EKSG: s återstående verksamhet.
Verksamheten är så begränsad att det ser ut att finnas en grupp som inte lider av upphörandet av EKSG: s verksamhet såsom arbetarna och forskarna inom kol- och stålbranschen lider.
Livet för de tjänstemän som skött EKSG: s bankverksamhet och dess kvarlåtenskap påverkas förvånansvärt lite av att avtalet upphör.
Det säger något om ineffektiviteten i omorganiseringen av kommissionens verksamheter.
Det finns ett problem som jag vill fästa uppmärksamhet vid, fastän det egentligen inte gäller detta betänkande.
I och med Nicefördraget skapades en rättslig grund för inrättandet av Kol- och stålforskningsfonden.
Om Nicefördraget inte är giltigt i juli nästa år har efterföljande förvaltning under avvecklingen ingen rättslig grund.
Kommissionen måste snabbt ta ställning till detta problem.
Till slut finns det skäl att uttrycka positiva minnesord om allt som EKSG har åstadkommit.
Det obetydligaste lär väl inte ha varit det att Europeiska kol- och stålgemenskapen har varit en av de institutioner som har förstärkt det fredliga och internationella samarbetet i Europa efter andra världskriget.
Under den tid som Europeiska kol- och stålgemenskapen har varit verksam har dess medlemsstater inte krigat mot varandra.
