# ID: svediakorp-gov418557
# author: Costa Neves (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,609
# sentences: 47
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, fru kommissionär, kära kolleger!
Vägledd av " riktlinjerna för 2002 års budgetförfarande " som antogs den 3 april, har parlamentet lagt särskild vikt vid att förstärka de europeiska institutionernas effektivitet och där betonat den pågående reformen av kommissionen och kvaliteten i genomförande av budgeten.
I detta sammanhang bekräftas återigen det klara stöd kommissionens reform har, och de mekanismer som syftar till en effektiv uppföljning, som samtidigt är en strävan efter att tydliggöra de bekräftade förseningarna, fastställs, exempelvis de som gäller tjänsteföreskrifterna där vi vill att den ståndpunkt som vid läglig tidpunkt tagits av Europaparlamentet i en resolution skall respekteras - de mekanismer i den tidigarelagda reformen vars tillämpning i alla europeiska institutioner är viktig, och även förstärkandet av de externa delegationerna, för en bättre förbindelse mellan lagstiftnings- och budgetförfarandena bland annat.
Detta är välkända mål och vi kommer att fortsätta arbeta för dem.
Samtidigt väntar vi från kommissionen, för att få en förbättring av kontrollen av budgetgenomförandet, en definition av tydliga mål för genomförandet och deras respektive tidsplanering, vars uppfyllande vi kommer att kontrollera under året utifrån den information vi får.
Det är faktiskt inte möjligt att kontrollera budgetgenomförandet om vi inte samtidigt har fastställda mål och information för att kontrollera och uppfylla dessa mål.
Det är bekant att Europaparlamentet klart prioriterar att få till ett djupare arbete avseende budgetgenomförandet.
För oss är det viktigt att vi kan förutsäga budgeten för följande år.
Genom själva sin definition är budgeten en beräkning.
Men lika viktigt som det är att göra en beräkning för följande år är det att kontrollera i vilken grad denna genomförs, och där detta inte sker, ta reda på skälen till detta.
Det kommer också att bidra till att komma ikapp försenade betalningsbemyndiganden och för att snabbare betala ut nya åtaganden.
Vi vill i så hög grad som möjligt få bort det som är kvar att betala, och vi vill dessutom bidra till att det inte dyker upp nya rester att betala, nya RAL, anslag som ännu inte har utnyttjats, för att använda den terminologi som vanligtvis används på detta område.
Det kommer också att främja en förstärkning av de verksamhetsutgifterna utifrån motsvarande minskningar i administrativa utgifter.
Detta hör som bekant också ihop med en rad horisontella ändringar, det vill säga att budgetutskottets förslag skär igenom hela budgeten och syftar till att just garantera en minskning av RAL, så fort som möjligt att uppfylla betalningsbemyndigandena och även stärka verksamhetsutgifterna på bekostnad av de administrativa utgifterna.
Fortsättningsvis upprepas intentionen att bara besluta utifrån fullständig information, och därför räknar vi med att inom kort kunna förse kommissionen med följande element: för det första den studie som granskar effekterna av olika åtgärder som redan har beslutats på jordbruksområdet när det gäller reformer fastställda i Agenda 2000, liksom budgetkonsekvenserna av dessa och konsekvenserna från BSE-krisen och mul- och klövsjukekrisen, jämsides med visionen av en utveckling av jordbruksbudgeten.
Europaparlamentet får inte bara vara budgetmyndigheten rent formellt.
För att fatta beslut om budgetposter och än mer om utgiftskategorier behöver vi fullständig och uppdaterad information.
Och nu är det så att vi, när det gäller den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och effekterna av mul- och klövsjukan och BSE, behöver fler uppgifter.
Därför har vi sedan åtminstone i mars i år begärt dessa uppgifter så att vi därefter kan besluta i konsekvens med dem, dels för budgeten 2002, dels för ändringsskrivelsen.
Med samma angelägenhet om att få information, väntar vi på att de nya åtgärderna för att möta situationen efter terroristattackerna den 11 september skall fastställas, åtgärder som främst handlar om Europol och Eurojust på det inrikes och rättsliga området, och även avseende utrikesfrågor genom ett förstärkt humanitärt stöd och en diversifiering av utvecklingssamarbetet, givetvis utan men för de tidigare gjorda åtagandena.
Situationen efter den 11 september har som alla inser förändrat det världspolitiska läget mycket och eftersom budgeten är en spegel av denna politik och skall svara på denna politik, får denna nya verklighet givetvis budgetkonsekvenser.
Denna nya verklighet får konsekvenser dels för år 2001, dels för 2002 och även för framtiden.
Och konsekvenserna är förstås bekanta när det gäller flyktingar och de dramatiska problem som de skapar, men också när det gäller att agera på ett bra sätt när det gäller Europeiska unionens utrikespolitik.
Vi vill inte ständigt tvingas konfronteras med fullbordat faktum.
Det är just nu möjligt att säkert förutse utvecklingen av dessa situationer.
Denna nya verklighet måste synas i budgeten, den måste föras in i budgeten, utan att minska andra åtaganden som Europeiska unionen har gjort.
Vi respekterar i hög grad vad som fastställdes i 1999 års budgetplan, men vi respekterar också de sociala och politiska förutsättningarna och vi måste dra nödvändiga slutsatser utifrån de politiska förutsättningarna.
Och vi har flera gånger upprepat att vi inte kommer att acceptera att de nya behoven, att de nya utmaningarna hanteras på bekostnad av de gamla behoven, lika aktuella i dag som i går.
Vi har också stora förväntningar på rapporten från institutionernas generalsekreterare angående den fleråriga analysen av de administrativa utgifterna för utvidgningsförberedelserna.
Och vi anser att som en naturlig konsekvens av detta arbete som har bedrivits på teknisk nivå sedan kommer att fortsätta på politisk nivå, med ett samarbete mellan de två budgetmyndigheterna.
På denna nivå kan vi alltså ta de politiska konsekvenserna av den information vi får, vilket är på gång.
Om vi fortsätter med andra frågor, men som också är beroende av kommissionens förslag, väntar vi på mycket kort sikt på förslaget om användningen av flexibilitetsinstrumentet som skall garantera nödvändiga medel för omvandlingen av de fiskeflottor som är avhängiga av det gamla fiskeavtalet med Marocko.
Detta flexibilitetsinstrument är en mekanism som fastställts i det institutionella avtalet har använts år efter år och vi väntar nu på förslaget om det för år 2002.
Som sektoriella mål skulle jag vilja urskilja några som vi lägger särskild vikt vid, som Europeiska unionens förstärkta konkurrenskraft, till vilken hör en prioritering av fler och bättre anställningar.
Det räcker inte med förklaringar i europeiska råd eller under europeiska toppmöten; det är nödvändigt att därefter genomföra dem i praktiken, och fler och bättre arbeten betyder också mer och bättre stöd, fler och bättre stödmekanismer till de små och medelstora företagen, liksom utvecklingen av initiativet e-learning, som vi skulle vilja se med sin motsvarande rättsliga grund, och även befästandet av en gemensam politik i asyl- och invandringsfrågor.
Det är också lämpligt att här särskilt stödja medlemsstaternas gränsregioners konkurrenskraft när det gäller den kommande utvidgningen, liksom fördelarna i Leader-programmet bör utsträckas till de framtida medlemsstaterna.
Alla dessa aspekter är beaktade, dels i de nya riktlinjerna, dels i de förslag vi inger som ändringsförslag till budgetförslagen, samt i de anmärkningar vi har med i budgetförslagen.
Vi kommer naturligtvis också att slåss för en förstärkning av betalningsbemyndigandena.
Jag vet att det är något medlemsstaterna ofta försöker undvika, men faktum är att om vi vill ha mer effektiva europeiska institutioner och om vi också vill ha större förtroende för deras agerande, om vi vill ha större effektivitet i respektive resultat, måste nödvändiga medel skjutas till.
Jag påminner om att enligt det interinstitutionella avtalet när det gäller budgetplanen, skall nivån betalningsbemyndiganden för år 2002 i förhållande till medlemsstaternas bruttonationalprodukt, 2002, ligga på 1,08 procent och rådets förslag når inte upp till den nivån.
Jag avslutar med att uttrycka en fullständig beredskap att under perioden mellan denna första behandling av budgeten för 2002 och omröstningen om den i december, få fram ståndpunkter med rådet och kommissionen i ett systematiskt sökande efter den mest korrekta tilldelning av disponibla medel, efter adekvata svar på nutidens utmaningar.
Från och med torsdag kommer Europaparlamentet förhoppningsvis, efter omröstningen, att ha lagt fram tydliga förslag.
Och vi skulle önska att allt arbete med avtalet fram till i december också kommer att beakta våra prioriteringar, och ta hänsyn till det jag nu har sagt, det vill säga att Europaparlamentets och rådets ståndpunkt båda får sådan respekt att det till slut är möjligt att godkänna det bästa i förslagen.
Det vi helt klart inte kan acceptera i det nuvarande förslaget, och inte accepterade i det tidigare, är att det finns en slags dialog mellan döva där några säger vad de vill och andra accepterar det några har sagt att de vill.
I detta konkreta fall, och för att det skall bli en effektiv förhandling, är det nödvändigt med respekt för varandras positioner, att man tar hänsyn till varandras prioriteringar och att man verkligen uppmärksammar varandras prioriteringar.
Bara genom att följa denna väg kan budgetförfarandet bli ett genomförande som är värt mödan, bara genom att följa denna väg kan vi få en slutlig garanti för framgång, bara genom att följa denna väg kan vi hoppas på att budgeten i december röstas igenom och godkänns.
För vår del har vi klara ståndpunkter, för vår del är vi beredda att förhandla, för vår del vill vi att förslagen från båda sidor skall behandlas grundligt så att det resultat vi uppnår blir ett balanserat resultat.
