# ID: svediakorp-gov418502
# author: Thorning-Schmidt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 896
# sentences: 48
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Herr talman!
Ministerrådet har lagt fram ett gemensamt ställningstagande om mekaniska vibrationer.
Detta gemensamma ställningstagande uppvisar verkligt många bra aspekter.
Den bästa är att man lyckats enas om en kompromiss i rådet.
Det innebär att det nu finns ett brett erkännande av att såväl hand- / armvibrationer som helkroppsvibrationer utgör en hälsorisk.
Det är också bra att alla tre institutionerna tycks ha enats om en metod för att begränsa dessa vibrationer.
Denna metod består huvudsakligen i att man parallellt skall införa insatsvärden och gränsvärden som aldrig bör överskridas.
Vi har under utskottsbehandlingen talat mycket om gränsvärdena, vilket egentligen är lite synd eftersom det faktiskt är insatsvärdena som är viktigast.
För när insatsvärdena överskrids är arbetsgivaren skyldig att göra någonting, att handla och förebygga genom att förändra organisationen av arbetet.
En sådan metod ger flexibilitet och lägger tonvikten på förebyggande åtgärder i stället för påbud.
Jag anser att det är mycket beklagligt att just flexibiliteten och betoningen av förebyggande verksamhet överhuvudtaget inte erkänts av motståndarna till förslaget här i parlamentet.
Det är väldigt synd med tanke på att de själva ofta talar om flexibilitet och förebyggande åtgärder framför påbud.
Detta förslag från ministerrådet uppvisar dock även en del mindre lyckade aspekter.
Här finns en rad försämringar i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag, varför det har varit nödvändigt att utarbeta en del ändringsförslag.
Jag tänker gå igenom ett par av dessa.
I ändringsförslag 1 erinras om att direktiv om de resterande fysikaliska agenserna fortfarande saknas.
Vi vet att direktivet om buller är på väg, men väntar nu otåligt på det sista, och det hade varit passande om kommissionen i dag genom att godkänna vårt ändringsförslag skulle vilja tala om för oss att de är lika intresserade av upprättandet av dessa direktiv som vi är.
Vi har väntat i flera år.
Ändringsförslag 2 är av central betydelse.
Det är som sagt bra att rådet kunnat enas om att fastställa ett gränsvärde, men när man tittar på hur högt detta är förstår man också bättre hur det kan komma sig.
Förslaget på 1,15 m / s2 innebär en kraftig försämring.
I betänkandet föreslås därför ett gränsvärde på 0,8 m / s2.
Vi vet genom de internationellt erkända ISO-standarderna att man med säkerhet kan säga att hälsorisker föreligger vid påverkan på över 0,8 m / s2.
Det är mer rimligt att sätta upp ett gränsvärde som faktiskt skyddar arbetstagarna.
Det handlar inte om en åtstramning utan endast om en återgång till den nivå som kommissionen själv har föreslagit under den första behandlingen.
Ingen ny information som kan motivera valet av ett annat gränsvärde föreligger.
En del i parlamentet har vid upprepade tillfällen hävdat att det inte föreligger slutgiltiga bevis för att helkroppsvibrationer förorsakar skador.
Men detta stämmer helt enkelt inte.
Det finns ganska tydliga bevis för att starka vibrationer förorsakar skador, vilket det inom vetenskapen råder enighet om.
Det stämmer att vi inte kan sätta tydliga siffror på hur många människor som kommer att komma till skada vid ett visst gränsvärde.
Men så kommer det alltid att vara när det är fråga om människor och deras arbetsmiljö.
I sådana fall skall man tillämpa försiktighetsprincipen, vilket fördraget också föreskriver.
I ändringsförslag 5 föreslås kortare övergångsperioder än vad som föreslås i den gemensamma ståndpunkten.
Det är klart att det i praktiken skulle kunna fungera ute i verkliga livet, men enligt den gemensamma ståndpunkten skulle vi få övergångsperioder på upp till 12 år, och så lång tid är det nästan ingen mening att lagstifta för.
Slutligen har jag å min egen grupp, samt Europeiska socialdemokratiska partiets grupp och Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupps vägnar utarbetat ett ändringsförslag som ger möjlighet att undanta jord- och skogsbruk från gränsvärdena för helkroppsvibrationer.
Vi har kommit fram till en kompromiss där det ges möjlighet att i likhet med vad gäller luftfart och sjöfart undanta jordbruk och skogsbruk från gränsvärdena för helkroppsvibrationer.
Detta har vi gjort eftersom vi börjat tvivla på att man inom jordbruket faktiskt klarar av att uppfylla dessa krav.
Låt mig i detta sammanhang understryka två saker.
För det första anser jag att konsekvensberäkningarna från jordbrukets sida har varit kraftigt överdrivna och därmed inte seriösa.
Det har hävdats att jordbrukarna endast skulle kunna arbeta två timmar om dagen.
Detta anser jag är felaktigt.
Jag tror faktiskt att man vid dessa beräkningar glömt bort att direktivet endast gäller för anställda och inte för egenföretagare.
För det andra är det viktigt att få sagt att detta kompromissförslag inte betyder att vi upphör med att bekämpa de skadliga vibrationerna inom jordbruket.
Det betyder bara att vi väljer en annan metod, och här bör understrykas att insatsvärdena fortfarande skall respekteras.
Jag hoppas att kommissionen och rådet kommer att ta emot vårt förslag i en positiv anda.
Jag hoppas också att förslagen skall få stort stöd här i kammaren.
Den föreliggande texten är sansad och väl avvägd samtidigt som den uppfyller huvudsyftet med detta direktiv, nämligen att garantera flexibilitet på arbetsplatserna samtidigt som arbetstagarna ges det nödvändiga skyddet mot hälsofarliga vibrationer på sin arbetsplats.
