# ID: svediakorp-gov418448
# author: Jensen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 779
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Fru komissionär!
EU: s sysselsättningspolitik är föremål för ett öppet samarbete där medlemsländerna fastställer gemensamma mål, utbyter erfarenheter och värderar varandras resultat och sysselsättningspolitik.
Det är en öppen process där de enskilda länderna själva väljer vilka medel de vill använda sig av för att uppnå de gemensamma målen, och vi här i parlamentet ser också väldigt gärna att processen blir mer öppen genom att allmänheten involveras i högre grad.
Det betänkande vi behandlar i dag handlar om genomförandet av artikel 129 i Amsterdamfördraget om incitament i sysselsättningspolitiken.
Det handlar om anslagen till arbetet med sysselsättningspolitiken under de kommande fem åren, pengar till analyser, statistik, konferenser, rapporter o.s.v.
Sysselsättningspolitiken skall utvärderas år 2003.
Det blir den första öppna samordning som skall utvärderas och pengarna till sysselsättningspolitiken skall också användas till denna utvärdering.
Vid första behandlingen i parlamentet antog vi 17 ändringsförslag till kommissionens förslag, och dessa gällde följande frågor.
Vi vill gärna se ett ökat deltagande från arbetsmarknadens parter och de lokala och regionala myndigheterna i processen och öka allmänhetens fokusering på resultaten inom informations- och sysselsättningspolitiken.
Vi vill öka fokuseringen på jämlikheten inom sysselsättningspolitiken, få fram andra förslag beträffande parlamentets deltagande och gärna titta på överensstämmelsen med annan gemenskapsverksamhet.
Sist, men inte minst, vill vi gärna införa pilotprojekt som skulle kunna stärka informationen och utvecklingen av metoder inom sysselsättningspolitiken på både lokal och regional nivå.
Parlamentet föreslog med anledning av detta en höjning av budgeten.
Rådet har härefter godkänt en del av parlamentets ändringsförslag, bl.a. de som gäller ett ökat deltagande av arbetsmarknadens parter, samt ett ökat deltagande på lokal och regional nivå.
Här ingår även en del av förslagen om ökad fokusering på jämlikhet.
Men det finns mycket centrala förslag från parlamentet som rådet inte velat godkänna.
Inom utskottet för sysselsättning och socialfrågor fanns mot denna bakgrund stort stöd för att vi i parlamentet åter skall lägga fram de ändringsförslag från första behandlingen som rådet inte har godkänt.
En majoritet inom parlamentet har länge kämpat för att de lokala och regionala insatserna skall involveras i sysselsättningspolitiken, och vi har påpekat att utbyte av erfarenheter och metoder vad gäller den lokala nivån och frivilligarbetet skulle kunna finansieras via artikel 129.
Om man tittar på arbetslösheten inom EU så koncentreras den karakteristiskt till lokala och regionala områden, s.k. fattigdomsfickor och arbetslöshetsöar, och den lokala insatsen är av central betydelse när det gäller att få in folk på arbetsmarknaden.
Det verkar därför vettigt att tala om lokala handlingsplaner och utbyte av erfarenheter och information vad gäller detta arbete.
Jag är ganska övertygad om att en ökad fokusering på de lokala insatserna skulle ge oss alla betydligt fler idéer om vilka nya grepp man kan använda inom sysselsättningspolitiken.
Vi har givit vårt stöd åt lokala sysselsättningsinitiativ genom en förberedande satsning med en budgetpost med namnet B5-503, och det är parlamentets önskan att detta initiativ skall följas upp och fullföljas via pilotprojekt under artikel 129.
Benämningen " projekt " kanske är missvisande med tanke på att vi önskar en utveckling av det metodiska arbetet, alltså analyser och studier, och utveckling av statistik och metoder.
Vi önskar inte under artikel 129 finansiera projekt av projektinriktad och experimentell karaktär, som de projekt som finansieras enligt artikel 6 i rättsakten för Europeiska socialfonden.
Det är alltså inte tal om ett försök att kopiera saker som redan försiggår i socialfondens regi, tvärtom.
Vi är många som är glada över sysselsättningspolitikens öppna samordning, eftersom det både ger medlemsländerna möjlighet att förbättra sina resultat beträffande sysselsättningspolitiken och att lära av varandras erfarenheter, samt tillåter en resultatbaserad konkurrens.
En sådan sund konkurrens blir det dock inte så mycket av med så länge sysselsättningspolitiken och den så kallade Luxemburgprocessen är så okända begrepp som faktiskt är fallet.
I många länder förekommer i de nationella parlamenten ingen diskussion om de nationella sysselsättningsplanerna, och det finns ingen annan verksamhet som skulle kunna göra processen och resultaten mer kända och skaffa ökat folkligt stöd.
En politisk samordning grundad på analyser och statistik som dryftas av samma politiker, ämbetsmän och experter på konferenser på olika håll inom EU, är det verkligen tillräckligt förpliktande?
Nej, låt oss rikta betydligt större uppmärksamhet mot resultaten och målen, så att regeringarna möts av ett mycket större engagemang och en önskan om att alla skall nå de resultat som har uppnåtts i de länder som har störst framgångar inom sysselsättningspolitiken.
