# ID: svediakorp-gov418413
# author: Bolkestein (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 920
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Kan jag få börja med att säga att detta förslag rör den andra pelaren i denna konvention som innefattar allmänhetens deltagande vid beslutsfattande i miljöfrågor.
Som tillägg till förslaget om tillgång till miljöinformation finns det annan gemenskapslagstiftning som redan innefattar principerna i Århuskonventionen.
Kommissionen skall se till att Århusinslagen arbetas in i alla framtida förslag.
Allmänhetens deltagande måste bli en fullständigt integrerad del av beslutsfattandet i miljöfrågor.
För att nå detta mål måste våra förslag vara lätta att genomföra i praktiken, så att de smidigt kan tillämpas i de olika medlemsländernas administrativa system.
Frågan om deltagande i beslutsfattande skall riktas till hela allmänheten eller bara " den berörda allmänheten " är en nyckelfråga och den har nämnts av ett antal ledamöter som nyligen har talat.
I enlighet med Århuskonventionen är kommissionens förslag att se till att hela allmänheten skall informeras om planerad utbyggnad som kan påverka den, medan de som har ett intresse av eller troligen påverkas av utbyggnaden, det vill säga " den berörda allmänheten ", skall ha rätt att delta i beslutsfattandet.
Några av de föreslagna ändringarna, och även det som nu har sagts av några ledamöter, verkar antyda att både konventionen och kommissionen, genom användandet av definitionen " den berörda allmänheten ", medvetet begränsar medborgarnas rättigheter, men får jag då påpeka att detta absolut inte är fallet.
Det är inte korrekt.
Detta förslag ämnar utöka medborgarnas rättigheter.
Det är inte frågan om att begränsa dessa rättigheter.
Genom att definiera " den berörda allmänheten " riktar vi berörda myndigheters uppmärksamhet på vikten av att ta hänsyn till de mest direkt påverkade medborgarna.
Definitionen kommer att bekräfta både rätten att uttrycka en åsikt och rätten att höras.
Definitionen av " berörd allmänhet " är tillräckligt detaljerad för att se till att det inte råder några tvivel om vem som skall vara inblandad.
Därför skulle personer ur allmänheten kunna hävda att de har blivit orättvist uteslutna.
Det skulle bli svårare med en mer generell definition av allmänheten.
Innefattandet av frivilligorganisationerna i definitionen av " berörd allmänhet " kommer att se till att en mer generell allmän uppfattning kan tas med i beräkningen.
På en mer praktisk nivå har definitionen av " berörd allmänhet " använts utan större problem i befintlig lagstiftning - till exempel direktivet om bedömning av inverkan på miljön - under ett antal år.
Det har inte uppstått några problem på grund av att folk har uteslutits genom användning av definitionen - åtminstone inga stora problem.
Kort sagt kommer detta förhållningssätt att ge dem som påverkas av ny exploatering rätt att påverka beslut som inte bara påverkar deras miljö utan också kan påverka deras ekonomiska och sociala villkor.
Av dessa anledningar kan kommissionen, tyvärr, inte stödja de ändringsförslag som strävar efter att ersätta begreppet " berörd allmänhet ".
Ändringsförslag 26 strävar efter att avsevärt utöka omfattningen av artikel 1, för att dölja planer och program inte bara inom miljöområdet utan också inom andra sektorer.
Kommissionens åsikt är att detta skulle göra förslagets omfattning mindre väldefinierad och också att de föreslagna åtgärderna skulle leda till juridisk förvirring.
Det skulle i själva verket leda till dubbleringar av åtgärder i olika lagar, där man i var och en försöker åstadkomma samma sak, men på ett inkonsekvent sätt.
I synnerhet för planer och program i andra sektorer som skulle kunna få avsevärda miljöeffekter, direktiv 2001 / 42 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan innefattar redan åtgärder av särskild vikt.
Direktivet tillhandahåller miljöbedömning för relevanta planer och program i många integrationssektorer och förutser allmänt deltagande helt i linje med Århuskraven.
Ändringsförslag 6 och 12 siktar på att göra det yttersta för att få effekt åt bestämmelsen enligt Århuskonventionen och är formulerade på ett icke-bindande sätt.
I ändringsförslag 9 redogörs för allmänhetens deltagande beträffande politiken i rubriken men texten innehåller inte några genomförandebestämmelser i detta avseende.
Kommissionens mål vid formulerandet av förslaget har varit att införliva de bindande bestämmelserna i Århuskonventionen.
Kommissionens åsikt är att det inte skulle ligga något ökat värde i att ta upp dess icke-bindande bestämmelser.
Det är inte bara gemenskapen utan alla medlemsländer som har skrivit på Århuskonventionen och därför måste vi redan nu ta hänsyn till icke-bindande bestämmelser.
Kommission kan, tyvärr, inte godkänna ändringsförslag 7 och 11 som föreskriver tillgång till domstolsprövning avseende allmänhetens deltagande i planer och program.
Århuskonventionen kräver inte uttryckligen detta, direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan ger inte heller tillgång till domstolsprövning.
Kommissionen överväger dock framtida lagförslag i anslutning till den tredje Århuspelaren om tillgång till domstolsprövning.
Kan jag nu avslutningsvis bekräfta kommissionens inställning till ändringsförslagen.
Kommissionen kan godkänna ändringsförslag 15, 18, 25, 28 och 29.
Dessutom kan ändringsförslag 9, 13, 14, 23 och 27 delvis godtas och ändringsförslag 4, 5, 10 och 17 kan i princip godtas.
Kommissionen kan inte godkänna ändringsförslag 1, 16, 20, 21 och 22.
Slutligen skulle jag vilja betona att det ligger i vårt gemensamma intresse, som trots allt är de europeiska medborgarnas intresse, att detta förslag snabbt träder i kraft.
Bara när ramverken är etablerade kan allmänhetens deltagande i beslutsfattande bli en helt integrerad administrativ praxis.
