# ID: svediakorp-gov418412
# author: Santini (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 359
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Många talare har redan sagt att detta betänkande är frukten av mycket lovvärda avsikter, framför allt viljan att låta medborgarna göra sig hörda i utarbetandet av bestämmelser på miljöområdet.
Vi diskuterade denna fråga i plenum i mars och redan då framkom en skillnad i synsättet på metoderna för och omfattningen av detta deltagande mellan medlemsländer på olika latituder, låt oss inte hymla med detta.
I de nordiska länderna är man mera öppen för detta slags deltagande, möjligheter till medverkan, än i länderna i Central- och Sydeuropa.
Föredraganden har självfallet en bakgrund från sitt land, som kanske är mer demokratiskt utvecklat, mer avancerat än andra - och föreslår ett deltagande som framstår som alltför avgörande och inflytelserikt, ett deltagande som skulle kunna bromsa upp eller rent av hindra, lamslå vissa beslutsprocesser i vilka det aldrig kommer att uppstå ett fullt samförstånd mellan den direkta demokratiska basen och den så kallade myndigheten, det vill säga den instans som har i uppgift att hantera dessa frågor.
Denna myndighet skall naturligtvis ta hänsyn till alla krav, alla påpekanden, också från dem som vill bygga och handla i miljön, skapa möjligheter till turism, sport, kultur - kort sagt till att leva.
Med tanke på att det i denna andra debatt har tagits upp frågor som gäller laglighet och tillgång till olika rättsliga nivåer, bland annat när det gäller möjliga överklaganden, måste vi på ett mycket tydligt, rättvist och entydigt sätt klargöra vilken vikt de olika rollerna skall ha, det vill säga vilka aktörerna skall vara och vilka möjligheter till inflytande de skall ha.
Århuskonventionen har nämnts.
Vi instämmer alla i den, men den är inte helig.
Även här måste man ta hänsyn till en sund subsidiaritet, sedvanor, bruk och förmåga till direkt demokratisk delaktighet i de olika länderna.
Hur som helst är föredraganden värd beröm för att ha lagt ned sin själ i betänkandet, men det behövs kanske någon anpassning till de olika latituderna, som jag sade inledningsvis.
